Troll, argument, argumentationsfel tips

[Anders G]

En sammanställning som inte iofs innehåller något nytt, men prydligt presenterat, användbart.
https://www.svt.se/kultur/medier/trollsnack

[kaxiga Z]

– Jag anser att man ska hantera argumentationsfel som man bemöter härskartekniker: Genom att göra personen uppmärksam på att man förstår vad de håller på med, säger Karin Karlsson.

Klokt

Mono-syllabic är också relevant, sparar energi: Svara på enorma textväggar med endast tre/fyra ord.

[Migi]

– Jag anser att man ska hantera argumentationsfel som man bemöter härskartekniker: Genom att göra personen uppmärksam på att man förstår vad de håller på med, säger Karin Karlsson.

Klokt

Mono-syllabic är också relevant, sparar energi: Svara på enorma textväggar med endast tre/fyra ord.

Nja, det tankespöket uppfanns i Norge - ett land som också har massa frustrerade kvinnor fast i offentliga sektorn. Så där som här är grogrunden fin för konspirationsteorier och ressentiment. Göran Hägg har en mycket bättre inställning till det. Han skriver rätt ut att ibland så måste man ta till tjuvnyp mot folk, i synnerhet om man talar inför publik. Konsten är inte att sätta "jag är så arg" på pottan, utan att göra det på rätt sätt.

Vad det tankespöket gör är att ta bort kontexten och säga att vissa saker alltid är dåliga i sig. Vi kan väl ta det där "undanhållande av information":

Vad som är ett fundament i västerländsk kultur är rätten att inte vittna mot sig själv. I USA är det kodifierat i 5:e tillägget. Vi har liknande lagar. Och detta är fullt applicerbart på debatter. Du har ingen som helst skyldighet att hjälpa en mindre påläst motdebattör med information du sitter på.

Eller varför inte "osynliggörande"? Så du står där i talarstolen och råkat ut för en "jag är så arg"-typ. Om du ger med dig och bekräftar denne om och om igen så kan allt lätt förstöras för alla. Alltså måste du kunna ha en hälsosam distans. Som det sades i Hur svensk kultur reducerades till gnäll:

Vänstern har tagit över den moraliserande pekpinnen från högern: ”Så där säger man inte!”. Nu är det de som vill uppfostra folket att uppföra sig korrekt, för i det här läget är det tydligen inte tal om sociala omständigheter längre, den som tycker fel är bara dum, alternativt ond. Ingen vet hur de ska handskas med den svenska bitterheten utom Åkesson, och det enda han bryr sig om är hur han ska parasitera på den så länge det håller.

Politik kan inte bygga på sårade känslor av ett enkelt skäl – sårade känslor är otröstliga. Det märks redan att ”men det här får man väl inte säga”-rörelsen, Sveriges senaste folkrörelse, har gått i baklås. Det spelar ingen roll hur ofta och hur länge man ”får” komma till tals – de sårade känslorna kommer inte att lindras för det.

Visserligen ett makroperspektiv, men det är även sant på mikro.

– Den är extremt vanlig: Du dränker personen i ett hav av siffror eller 58 länkar till olika rapporter. På så sätt dödar du samtalet. Man ska förhålla sig till alla påståenden, annars kommer de omedelbara följdfrågorna: Varför svarar du inte? Vågar du inte bemöta detta?, säger Heléne Lööw.

Se ovan. Ibland är det rätt att posta "101 anledningar till varför du har fel". Konsten här är att alla uppgifterna skall vara relevanta.

Och kul att man just på SVT, denna ärevördiga institution av whataboutism med särskild tonvikt på Vietnamkriget, publicerade detta. Dessa salongsradikaler som ständigt låtsas om att de inte alls har stora resurser och många kontakter. Sent skall syndaren vakna.

[Anders G]

– Jag anser att man ska hantera argumentationsfel som man bemöter härskartekniker: Genom att göra personen uppmärksam på att man förstår vad de håller på med, säger Karin Karlsson.

Klokt

Mono-syllabic är också relevant, sparar energi: Svara på enorma textväggar med endast tre/fyra ord.

Jorden styrs inte av ödlor. Punkt.
Nazister har inte på bokmässan att göra. Punkt.
Nazister har inte i Almedalen att göra. Punkt.