"Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Diskutera fysik, kemi, biologi, samt direkta tillämpningar såsom teknik och medicin.

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav Dûrion Annûndil » lör 29 apr 2017, 08:59

Kobo skrev:Menade att man får för lite mikro så kroppen vill äta mer.
Är inte problemet för åtminstone USA att skräpmaten mer har fokus på energi, än näringsämnen? Då är det väl en fråga om att man väljer bort grönsakerna, inte att grönsakerna skulle vara näringsfattigare nu för tiden?
Blåögd cyniker, pessimistisk livsnjutare.
Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
 
Inlägg: 5739
Blev medlem: fre 12 aug 2005, 17:18
Ort: Stockholm

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav Tryggve » lör 29 apr 2017, 11:25

Finns det någon forskning som stödjer påståendet att just minskat näringsinnehåll i spannmål och grönsaker skulle leda till välfärdssjukdomar, eller är det rena spekulationer?

Sedan finns det väl förvisso en del problem med jordbruket idag, bland annat utarmning av jordar, men som redan har påpekats så varierar det ju kraftigt mellan länder och områden, så det går knappast att dra allt över en kam.
Användarvisningsbild
Tryggve
Forummoderator
 
Inlägg: 8845
Blev medlem: mån 18 apr 2005, 23:03
Ort: Mölndal

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav Anders G » lör 29 apr 2017, 15:21

Finns det någon forskning som visar på minskat näringsinnehåll, för det första.
Jo, jag har sett larmartiklarna under flera år. Forskningen, tack. Varför talas det inte om detta i odlarpressen eller jordbrukskretsar?
They don't like it up'em, you know!
Användarvisningsbild
Anders G
 
Inlägg: 6709
Blev medlem: sön 18 dec 2005, 20:15
Ort: Walmington on Sea

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav kipphebel3 » sön 30 apr 2017, 07:55

Finns det någon forskning som visar på minskat näringsinnehåll, för det första.


Ja, det finns viss evidens för ett mindre näringsinnehåll, men väldigt långt från de svepande påståenden som man ser bland altisar, typ "Dagens grönsaker har mindre näringsvärde än papper" - Köp våra kosttillskott i stället...

Att vissa grödor har lägre näringsinnehåll, beror delvis på utarmning av jordar och dels på nya snabväxande sorter.

The main culprit in this disturbing nutritional trend is soil depletion: Modern intensive agricultural methods have stripped increasing amounts of nutrients from the soil in which the food we eat grows.


“Efforts to breed new varieties of crops that provide greater yield, pest resistance and climate adaptability have allowed crops to grow bigger and more rapidly,” reported Davis, “but their ability to manufacture or uptake nutrients has not kept pace with their rapid growth.”


Ävenså denna artikel.

Even if Davis's analysis is correct, there is no evidence that nutrient deficiencies in crops are making human beings ill.
ho de anexetastos bios ou biôtos anthrôpôi — ὁ δὲ ἀνεξέταστος βίος οὐ βιωτὸς ἀνθρώπῳ !
Användarvisningsbild
kipphebel3
 
Inlägg: 6408
Blev medlem: ons 10 okt 2012, 09:15
Ort: N60 E20

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav Johannes » sön 30 apr 2017, 14:28

Dûrion Annûndil skrev:Är inte problemet för åtminstone USA att skräpmaten mer har fokus på energi, än näringsämnen?

Energi är det primära "näringsämnet" i mat, så det blir märkligt att ställa dessa mot varandra. Men jag förstår vad du menar. Mer fokus på makronutrienter än mikronutrienter.
Användarvisningsbild
Johannes
 
Inlägg: 3939
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: "Sista skörden" eller rädda maten och klimatet?

Inläggav skogaliten » sön 30 apr 2017, 16:21

Nu har jag sett en delmängd av programmet, och så KRAV-bonde jag är, så blir jag besviken och ledsen. Har inte haft tid så här under vårbruket.

Man väljer i programmet att plocka lågt hängande körsbär, och söker upp de riktigt dåliga exemplen internationellt för hur illa det kan gå/bli om man använder för mycket (okontrollerat) konstgödsel, herbicider och fungicider, i alltför ogenomtänkta odlingssystem.

Odlingssystem med stora mängder konstgödsel, herbicider och konstgödsel, som dessutom är knutna till konstbevattning, och/eller där mycket läckage finns/riskeras till sjö/av/flod/hav, är dessutom ansedda som mer riskabla för den biologiska mångfalden, än andra odlingssystem, där läckagerisken minimeras.

Det där med näringsinnehåll har jag egentligen inga kommentarer om, det enda som det verkar finnas viss evidens för, är för hårt drivna grönsaker eventuellt har mindre med antioxidanter än vad de mer långsamt växande grönsakerna har som odlats i enlighet med kretsloppstänkande/KRAV-regler.

Att odlingsjorden utarmas med för stor, felaktig och ensidig användning av konstgödsel är egentligen ingen nyhet. Därför står det väldigt lite om detta i den Svenska lantbrukspressen.
Våra regelverk runt användning av "kemi" (jag orkar inte skriva "konstgödsel, herbicider och fungicider" gång på gång...), utbildnings- och optimeringsprojekt som t.ex. "Greppa näringen", har gjort att vi i Sverige har väldigt små problem i dagsläget.
Förutom att vi, enligt internationella jämförelser, använder ytterst måttligt med konstgödsel, så återför man mullämnen genom att plöja ner halm, och har även träda (inklusive mer aktiv träda med insådd av växter som gynnar mikrolivet i jorden), som en del av växtföljden, så har vi regler och utbildning för att styra.
Konventionella bönder i Sverige köper (och använder) också varenda gram djurgödsel de kan få tag i, för att förbättra jordens struktur och mikrolivet i jorden.

På ett likartat sätt fungerar det med kemiska bekämpningsmedel (herbicider och fungicider). I Sverige så används pyttelite kemiska bekämpningsmedel, både om vi jämför med EU, ännu mer pyttelite om vi jämför med USA eller andra länder med någorlunda tillförlitlig statistik. Ett stort antal medel som används i de dåliga exemplen i programmet, är dessutom förbjudna här.
Odlingssystemen, alltså växtföljd, val av grödor, höst/vårsådd, gödsling- och bekämpningsschema, är här anpassade till att kunna minimera användningen av "kemi". Vi odlar inte heller många av de grödor som man kör väldigt kemiskt i Sverige. Dessutom så finns tilltagna skyddszoner för att minska, helst eliminera, läckage av "kemi".

I t.ex. USA, odlar man stapelgrödor som t.ex. majs eller sojabönor på samma (då menar jag verkligen "samma") gigantiska jätteåker år efter år, med massiv användning av konstgödsel, fungicider och/eller herbicider.
Det blir så småningom problem. Både med resistens hos ogräs och skadegörare, med mullhalten i jorden (det finns helt enkelt inte halm och djurskit att tillgå), och att nyttigt mikroliv i jorden minskar.

Även amerikanerna verkar ha fått upp ögonen för problem med ett alltför "kemiskt" jordbruk, men vad som händer där med den kunskapen, är jag till stora delar okunnig om.

Så, sammanfattningsvis, det finns långsiktiga problem med att ha ett kemiskt "dopat" jordbruk, men det är långtifrån omöjligt att driva ett jordbruk där "kemi" används med förnuft.
Det är när förnuftet läggs åt sidan, och snabba lösningar önskas som det lätt blir fel.

Kom också ihåg, att jordbruk som drivs enligt t.ex. KRAV, orsakar näringsläckage det också, men inte något läckage av mer långvariga bekämpningsmedel. De "halv"- eller "helnaturliga" bekämpningsmedel som är tillåtna, är tillåtna för att de försvinner fort ur marken, och inte anrikas.
skogaliten
 
Inlägg: 556
Blev medlem: tis 12 jan 2010, 00:27

Föregående

Återgå till Naturvetenskap och teknik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst