"Köpa grönt" som signalering och Homo economicus

[FudoMyoo]

Är man lite mer cynisk så tror man att människor som köper rättvisemärkt, köper miljöbilar och på annat sätt skyltar med sin "godhet", gör det för att framstå som bättre i andras ögon. En form av signalering med andra ord. Intressant nog finns det en del empirisk evidens för att det också är så. Det visar sig att när folk köper miljöbilar, så gör de det först och främst för att visa något om sig själva. Miljöaspekten av köpet kom först in på femte plats. Se även detta inlägg där det refereras till studier som visar att det uppfattas som attraktivt att framställa sig själv som osjälvisk. Ur det perspektivet kan det ur ett egennyttigt perspektiv vara fullt rationellt att framställa sig som altruistisk, trots att man kanske egentligen inte är det. Nu för tiden är det ju ganska trendigt att kritisera antagandet om den rationella och själviska nyttomaximeraren, fast kanske man inte bör slänga det antagandet på skräphögen riktigt än?

[Moridin]

Lägg till det faktum att många däggdjur (vilket inkluderar människan) är optimerare enligt beteendeekologiska resonemang, både medvetet och instinktivt.

[devadatta]

Social signalering och etniska markörer är ett intressant forskningsområde. När man pratar om signalering så kan det vara bra att skilja på om man gör det för att få högre status (visa upp något som är bättre än alla andras) eller för att visa grupptillhörighet (visa upp samma sak som alla andra i ens grupp). De två fallen skiljer sig förmodligen ganska mycket i hur de fungerar.

Vad gäller etniska markörer så har Richerson & Boyd gjort en del modellbaserad forskning på det. Tyvärr har jag inte satt in mig så mycket i det än, men jag antar att det både handlar om genetiskt och kulturellt ärvda sociala signaler, som hudfärg, dialekt och klädstil. Vill man läsa mer om det kan man läsa deras populärkulturella Not by genes alone, eller deras akademiska böcker. De finns listade i Wikipediaartikeln om Dual Inheritance Theory som är namnet för studiet av samspelet mellan genetisk och kulturell evolution. Av intresse för ekonomer kan vara att Richerson & Boyd är pionjärer vad gäller kultur i ekonomisk teori.

Vad gäller "fejkaltruism" (till skillnad från "äkta" som att offra sig för sina barn t.ex.) så kan kanske Zahavis handikapprincip vara intressant i sammanhanget.

En bra tumregel är att folk beteende i första hand är styrt av sociala motivationer, utom i de fall de är helt ensamma och vet att ingen kommer få reda på vad de gör (inkl. att inte själv berätta det), eller är socialt handikappade eller oerfarna.

[FudoMyoo]

Tack för länkar och lästips deva.

Vad gäller "fejkaltruism" (till skillnad från "äkta" som att offra sig för sina barn t.ex.) så kan kanske Zahavis handikapprincip vara intressant i sammanhanget.

Jo den principen är standard i ekonomisk teori. Det är en av de principer som brukar hänvisas till för att lösa problemet med asymmetrisk information på marknaden. Däremot förstår jag inte riktigt hur det är äkta altruism att offra sig för sina barn? Då ökar ju sannolikheten att ens gener lever vidare. Äkta altruism borde väl vara att offra sig för andras barn samtidigt som man tror att ingen kommer få reda på det.

[Moridin]

En bra tumregel är att folk beteende i första hand är styrt av sociala motivationer, utom i de fall de är helt ensamma och vet att ingen kommer få reda på vad de gör (inkl. att inte själv berätta det), eller är socialt handikappade eller oerfarna.

Detta är nästan aldrig fallet i icke-mänskliga djur och undantaget snarare än regeln. Varför vill du särskilja det mänskliga djuret från resten av djurvärlden?

När man pratar om miljöpåverkan menar man främst miljön under embryonalutvecklingen, inlärning och slump. Om ditt svar är "kultur", så skulle jag vilja ställa frågan: vad exakt du tror att kultur är om de inte är något som genererats av kognitiva fackultet som i sig har en evolutionär historia? Glöm inte att ett beteende som är evolutionärt fördelaktigt eller på något sätt har en evolutionär historia nödvändigvis har en genetisk bas.

En intressant studie som publicerades 2008 i Science föreslår att det till och med finns en genetisk/biologisk bas för politiska åsikter.

Författarna föreslår att "[...] political attitudes and varying physiological responses to threat may both derive from neural activity patterns, perhaps those surrounding the amygdala. There is a connection between localized activation of the amygdala and aversive startle response. Amygdala activity is also crucial in shaping responses to socially threatening images and may be connected to political predispositions. Indeed, given that political and social attitudes are heritable and that amygdala activity also has been traced to genetics, genetic variation relevant to amygdala activity could affect both physiological responses to threat and political attitudes bearing on threats to the social order."

[devadatta]

En bra tumregel är att folk beteende i första hand är styrt av sociala motivationer, utom i de fall de är helt ensamma och vet att ingen kommer få reda på vad de gör (inkl. att inte själv berätta det), eller är socialt handikappade eller oerfarna.

Detta är nästan aldrig fallet i icke-mänskliga djur och undantaget snarare än regeln. Varför vill du särskilja det mänskliga djuret från resten av djurvärlden?

Det finns väl många arter som som styrs av sociala motivationer? De flesta däggdjur t.ex. Låt vara att människan är det mest sociala av alla intelligenta djur, men det är ju en av våra nischer. Många djur som är nischade är ju särskilda från resten av djurvärlden i sin nisch.

I övrigt kan jag säga att jag ingenstans påstått att vi inte påverkas av genetiskt arv eller bara är bestämda av miljön, och det skulle aldrig falla mig in att säga något sånt.

[Moridin]

En bra tumregel är att folk beteende i första hand är styrt av sociala motivationer, utom i de fall de är helt ensamma och vet att ingen kommer få reda på vad de gör (inkl. att inte själv berätta det), eller är socialt handikappade eller oerfarna.

Detta är nästan aldrig fallet i icke-mänskliga djur och undantaget snarare än regeln. Varför vill du särskilja det mänskliga djuret från resten av djurvärlden?

Det finns väl många arter som som styrs av sociala motivationer? De flesta däggdjur t.ex.

Vad är din definition på en "social motivation"? Vad är den materiella basen för dessa enligt dig? Om det är vad jag tror att du syftar på så måste du postulera enorma kognitiva förmågor hos djur som helt tydligt inte nödvändigvis har dessa.

[devadatta]

Vad är din definition på en "social motivation"? Vad är den materiella basen för dessa enligt dig? Om det är vad jag tror att du syftar på så måste du postulera enorma kognitiva förmågor hos djur som helt tydligt inte nödvändigvis har dessa.

Att man anpassar sitt beteende efter andra individers beteende enligt det som gett en fördelar tidigare. Hos människor (och kanske i mindre grad hos vissa andra djur) tillkommer dessutom förmågan att planera och analysera i efterhand, även om det oftast bara kan påverka en liten del av alla ens beteenden.

[JemyM]

Är man lite mer cynisk så tror man att människor som köper rättvisemärkt, köper miljöbilar och på annat sätt skyltar med sin "godhet", gör det för att framstå som bättre i andras ögon. En form av signalering med andra ord. Intressant nog finns det en del empirisk evidens för att det också är så. Det visar sig att när folk köper miljöbilar, så gör de det först och främst för att visa något om sig själva. Miljöaspekten av köpet kom först in på femte plats. Se även detta inlägg där det refereras till studier som visar att det uppfattas som attraktivt att framställa sig själv som osjälvisk. Ur det perspektivet kan det ur ett egennyttigt perspektiv vara fullt rationellt att framställa sig som altruistisk, trots att man kanske egentligen inte är det. Nu för tiden är det ju ganska trendigt att kritisera antagandet om den rationella och själviska nyttomaximeraren, fast kanske man inte bör slänga det antagandet på skräphögen riktigt än?

En annan anledning till att köpa rättvisemärkt är att följa ideal.

Vi har en föreställning om vad en "bra människa" är. Denna föreställning formas dels av personliga erfarenheter dels av att bli lärd av någon annan eller dels av att ta efter andra. Vi bedömer utifrån detta ideal hur en människa bör göra och hur de bör bete sig.

Vi jämför oss själva med detta ideal. När vi överensstämmer med idealet mår vi bra, när vi inte gör det mår vi dåligt.
Kanske är det så att när vi överensstämmer med idealet tror vi att vi är stabila, trygga, har makt och kontroll. När vi inte gör det känner vi oss misslyckade eller känner skuld.

Ideal kan vara på samma gång falska och dräpande. Självmordsbombare är ett ideal, anorektiker ett annat, pappor som arbetar sig till hjärtattack för att uppehålla sin uppfattning av mannens roll med mera.

Ideal är självbedömande, därför styr ideal handlingar och beteenden utan att någon annan övervakar situationen.

[Thomas P]

Äkta altruism borde väl vara att offra sig för andras barn samtidigt som man tror att ingen kommer få reda på det.

Du menar som att skicka pengar till Röda Korset utan att göra någon affär av det?

[FudoMyoo]

Äkta altruism borde väl vara att offra sig för andras barn samtidigt som man tror att ingen kommer få reda på det.

Du menar som att skicka pengar till Röda Korset utan att göra någon affär av det?

Nja, jag håller med om att egennyttan är mindre uppenbar i ett sådant fall, eftersom man utesluter signaleringseffekten. Men man får inte glömma att man fortfarande kan bete sig på ett sådant sätt för att gynna sig själv. Personligen lägger jag dock inte något nedvärderande i det. Varför är det så fult att göra saker också för sin egen skull?

[SuperDupe]

Nja, jag håller med om att egennyttan är mindre uppenbar i ett sådant fall, eftersom man utesluter signaleringseffekten. Men man får inte glömma att man fortfarande kan bete sig på ett sådant sätt för att gynna sig själv.

Man brukar tala om en kombination av ren altruism och så kallad "Warm-glow" (googla på James Andreoni). Ren altruism innebär att man genuint bryr sig om andra människor eller ett välgörande ändamål, och Warm-glow att man mår bra av givandet som en frivillig handling. När man med magnetröntgenkameror ser att de delar av hjärnan som är relaterade till välbefinnande aktiveras då man skänker pengar tolkas det som stöd för "Warm-glow giving".

[FudoMyoo]

Nja, jag håller med om att egennyttan är mindre uppenbar i ett sådant fall, eftersom man utesluter signaleringseffekten. Men man får inte glömma att man fortfarande kan bete sig på ett sådant sätt för att gynna sig själv.

Man brukar tala om en kombination av ren altruism och så kallad "Warm-glow giving" (googla på James Andreoni). Ren altruism innebär att man genuint bryr sig om andra människor eller ett välgörande ändamål, och Warm-glow att man mår bra av givandet som en frivillig handling. När man med magnetröntgenkameror ser att de delar av hjärnan som är relaterade till välbefinnande aktiveras då man skänker pengar tolkas det som stöd för "Warm-glow".

Tack för googletipset, hade inte hört hans namn förut. Dock förstår jag inte riktigt uppdelningen mellan "ren altruism" och "Warm-glow giving", eller snarare har jag svårt att se att det skulle finnas några vattentäta skott däremellan. Måste det inte alltid vara någon form av kombination? För att man mår bra av givandet som en frivillig handling, utesluter väl knappast att man "genuint bryr sig om andra människor eller ett välgörande ändamål"? Tvärtom tänker jag mig. Om man genuint bryr sig om andra människor eller ett välgörande ändamål och man ger något dit, så borde man väl automatiskt öka sitt välbefinnande i och med det?

[AndersY]

Äkta altruism borde väl vara att offra sig för andras barn samtidigt som man tror att ingen kommer få reda på det.

Du menar som att skicka pengar till Röda Korset utan att göra någon affär av det?

Nja, jag håller med om att egennyttan är mindre uppenbar i ett sådant fall, eftersom man utesluter signaleringseffekten. Men man får inte glömma att man fortfarande kan bete sig på ett sådant sätt för att gynna sig själv. Personligen lägger jag dock inte något nedvärderande i det. Varför är det så fult att göra saker också för sin egen skull?

Finns då verklig altruism, om man inte ens får må bra själv av det man gör?
Kanske skänka pengar till Röda korset i hemlighet och må väldigt dåligt av det, men vem gör det?
I vilka situationer kan man hjälpa andra och enbart få negativa eller neutrala effekter för en själv, alltså inte ens en egen inre tillfredsställelse över det man gjort?
Men det finns ju grader mellan att t.ex. pådyvla andra sin religion genom att göra dem beroende av den mat eller undervisning man kan erbjuda i syfte att nå högre anseende och positioner inom sin kyrka, samt säkerställa en god tillvaro i himmelriket, eller att i tysthet skänka pengar till Röda korset för att det känns tillfredsställande att hjälpa andra.

[FudoMyoo]

Finns då verklig altruism, om man inte ens får må bra själv av det man gör?

Jag tänker mig, som exemplet jag nämnde ovan, att man offrar livet för att rädda någon annans barn ens egna egna. Förväntade nyttan för den som offrar sig borde vara noll i det fallet. Offrar man livet för sina egna barn välfärd så kan man fortfarande argumentera för att ens gener har gynnats. Fast givetvis så är dessa frågor kring vad som är "altruim" och "egoism" i grund och botten definitionsfrågor.