Supersoldaten skrev:Problemet ligger nog snarare i att man (medvetet?) inte försöker se saken ur ett större perspektiv: på ett givet antal timmar ska en ständigt växande mängd kunskap läras in, prioriteringar och "försämringar" är en ofrånkomlig följd av detta faktum.
Skall verkligen mer kunskap läras in på samma givna antal timmar? Annan kunskap, delvis, men mer? Har du något underlag för det "faktumet"?
Om man tar matematik, som kanske är det mest populära att jämföra med, så har jag svårt att se vilken del av det som läres ut upp t.o.m. gymnasienivå, som ens tillkommit de senaste 200 åren. Inte är det mycket. Där har det kanske snarare blivit enklare genom att man slipper lära sig hur en räknesticka fungerar.
Gäller förresten till stor del även matematik på grundnivå i högskolan. Man får nog bli doktorand inom något tämligen matematiskt område innan man stöter på stora delar 1900-talsmatematik.
Nu kan möjligen antalet matematiktimmar minskat betydligt, men är så fallet?
Ett annat vanligt område att mäta grundskolekunskap inom är det egna språket. På vilket sätt skulle svenska-ämnet innehålla mer kunskap som behöver inhämtas nu jämfört med tidigare?
Hur är det med naturvetskap, biologi/fysik/kemi, etc., innehåller det mer än tidigare 15-åringar behövde lära sig. Delvis lite annat innehåll, men mer?
Visst är det ofta svårare att bli bred på forskarnivå eftersom det finns så mycket mer kunskap nu än tidigare, men påverkar det verkligen grundskoleelever?
Kunskapsinhämtning och verktygen är annorlunda, med datorers och internets intåg, men frågan är om det verkligen ger sämre förutsättningar?