"Pluggande anses omanligt"

[AndersY]

Problemet ligger nog snarare i att man (medvetet?) inte försöker se saken ur ett större perspektiv: på ett givet antal timmar ska en ständigt växande mängd kunskap läras in, prioriteringar och "försämringar" är en ofrånkomlig följd av detta faktum.

Skall verkligen mer kunskap läras in på samma givna antal timmar? Annan kunskap, delvis, men mer? Har du något underlag för det "faktumet"?

Om man tar matematik, som kanske är det mest populära att jämföra med, så har jag svårt att se vilken del av det som läres ut upp t.o.m. gymnasienivå, som ens tillkommit de senaste 200 åren. Inte är det mycket. Där har det kanske snarare blivit enklare genom att man slipper lära sig hur en räknesticka fungerar.
Gäller förresten till stor del även matematik på grundnivå i högskolan. Man får nog bli doktorand inom något tämligen matematiskt område innan man stöter på stora delar 1900-talsmatematik.
Nu kan möjligen antalet matematiktimmar minskat betydligt, men är så fallet?

Ett annat vanligt område att mäta grundskolekunskap inom är det egna språket. På vilket sätt skulle svenska-ämnet innehålla mer kunskap som behöver inhämtas nu jämfört med tidigare?

Hur är det med naturvetskap, biologi/fysik/kemi, etc., innehåller det mer än tidigare 15-åringar behövde lära sig. Delvis lite annat innehåll, men mer?

Visst är det ofta svårare att bli bred på forskarnivå eftersom det finns så mycket mer kunskap nu än tidigare, men påverkar det verkligen grundskoleelever?

Kunskapsinhämtning och verktygen är annorlunda, med datorers och internets intåg, men frågan är om det verkligen ger sämre förutsättningar?

[Suresh]

så här ser jag det.

Det som är manligt är att ha hög social status, gott om pengar och ha chans på så många attraktiva honor som möjligt.

Den dag kvantfysiker har högre social status, tjänar mer pengar och har chans på fler attraktiva honor än låt oss säga rap-artisterna, den dag kommer det anses manligt att plugga.

http://www.youtube.com/watch?v=j50ZssEojtM

[niklasz]

Problemet ligger nog snarare i att man (medvetet?) inte försöker se saken ur ett större perspektiv: på ett givet antal timmar ska en ständigt växande mängd kunskap läras in, prioriteringar och "försämringar" är en ofrånkomlig följd av detta faktum.

Skall verkligen mer kunskap läras in på samma givna antal timmar? Annan kunskap, delvis, men mer? Har du något underlag för det "faktumet"?

Om man tar matematik, som kanske är det mest populära att jämföra med, så har jag svårt att se vilken del av det som läres ut upp t.o.m. gymnasienivå, som ens tillkommit de senaste 200 åren. Inte är det mycket. Där har det kanske snarare blivit enklare genom att man slipper lära sig hur en räknesticka fungerar.
Gäller förresten till stor del även matematik på grundnivå i högskolan. Man får nog bli doktorand inom något tämligen matematiskt område innan man stöter på stora delar 1900-talsmatematik.
Nu kan möjligen antalet matematiktimmar minskat betydligt, men är så fallet?

Ett annat vanligt område att mäta grundskolekunskap inom är det egna språket. På vilket sätt skulle svenska-ämnet innehålla mer kunskap som behöver inhämtas nu jämfört med tidigare?

Hur är det med naturvetskap, biologi/fysik/kemi, etc., innehåller det mer än tidigare 15-åringar behövde lära sig. Delvis lite annat innehåll, men mer?

Visst är det ofta svårare att bli bred på forskarnivå eftersom det finns så mycket mer kunskap nu än tidigare, men påverkar det verkligen grundskoleelever?

Kunskapsinhämtning och verktygen är annorlunda, med datorers och internets intåg, men frågan är om det verkligen ger sämre förutsättningar?

Det är ganska lätt att jämföra innehållet i de läroböcker som använts för matematik på gymnasiets naturvetenskapliga program de senaste åren med 20, 30 eller 40 år gamla motsvarigheter. Det är lätt att hitta områden som fanns med i de äldre böckerna, men som saknas i de nyare. Det är däremot förtvivlat svårt att hitta sådant som tillkommit. Delvis kan det hänga samman med färre undervisnignstimmar. Jag har för mig att jag (i början på 1980-talet) fick ungefär 350 matematiktimmar på gymnasiets NV-program, medan eleverna får (i praktiken) 320 timmar om de väljer den frivilliga E-kursen. Det skall dock påpekas att den nya gymnasiereformen innebär en ökning av matematiktimamrna på gymnasiets NV-program.
Nu hänger det inte bara på antalet undervisningstimmar i gymnasiet. Om det även skett en nerdragning av antalet matematiktimmar i grundskolan påverkar det naturligtvis också. Men att det generellt skulle ha blivit mer att hinna med stämmer inte för matematik. Jag har inte jämfört läromedel för fysik på motsvarande sätt, men har väldigt svårt att tro att trenden i det ämnet skulle vara annorlunda än matematik.

[Englund]

Man får nog bli doktorand inom något tämligen matematiskt område innan man stöter på stora delar 1900-talsmatematik.

Väldigt stor del av den matematiska statistiken är från 1900-talet och studeras redan på A-nivå vid universitetsstudier i nämnda ämne. Men det är en petitess och förtar alltså inte din poäng.

[AndersY]

Man får nog bli doktorand inom något tämligen matematiskt område innan man stöter på stora delar 1900-talsmatematik.

Väldigt stor del av den matematiska statistiken är från 1900-talet och studeras redan på A-nivå vid universitetsstudier i nämnda ämne. Men det är en petitess och förtar alltså inte din poäng.

Jo, lite finns det, men det mesta som läses på grundnivå inom algebra&geometri, differential-&integralkalkyl, diff-ekv, samt komplex analys, skulle jag nog säga vara väldigt gammalt.
Om man räknar numerisk analys till matematik (vilket matematiker inte brukar göra) så finns även där en hel del hyfsat nytt. Vilket inte är så konstigt, då behovet av komplicerade numeriska scheman inte var så stort innan datorernas intåg. Jag har själv undervisat Numme FK för F/T-studenter i bl.a. MUSCL- och TVD-scheman, vilket då nog var mindre än två decennier sedan det introducerades.

Ändrar dock inte mitt generella påstående och OT från min sida i vilket fall, då det var grund- och gymnasie-skolan som avsågs. När man väl har tagit sig upp till universitetsnivå så anses det inte längre omanligt att plugga. Känns som en tämligen omöjlig uppgift att t.ex. klara en civ.ing.-examen utan att plugga och statistiken brukar visa att ganska många män får ihop till en sådan.

[VeVeN]

När man väl har tagit sig upp till universitetsnivå så anses det inte längre omanligt att plugga. Känns som en tämligen omöjlig uppgift att t.ex. klara en civ.ing.-examen utan att plugga och statistiken brukar visa att ganska många män får ihop till en sådan.

Universitetsmiljön håller sig naturligtvis med sina ideal, son kan vara rätt annorlunda för hur det ser ut på andra håll i samhället. De som gjort misstaget att svälja en riktigt enfaldig version av manlighet har bara chansen att klara universitetsstudier om han kommit på bättre tankar.

[Knurd]

Den som pluggade teoretiskt, skulle med all säkerhet komma att flytta därifrån och svika bygden.

En intressant motfråga är vilka människor som anses stödja bygden, och på vilket sätt.

[VeVeN]

Den som pluggade teoretiskt, skulle med all säkerhet komma att flytta därifrån och svika bygden.

En intressant motfråga är vilka människor som anses stödja bygden, och på vilket sätt.

De som stannar kvar, naturligtvis. De bidrar till den lokala ekonomin oavsett om de lever på yrkesarbete, förtidspension eller något annat bidragssystem. Socialbidrag är sämst naturligtvis, eftersom det är den egna kommunen som betalar, men andra bidragssystem som som finansieras på riksnivå är helt okej.

Den som flyttar bidrar inte oavsett hur mycket denne tjänar, då skatten går till en annan kommun, ett annat landsting, och staten, och de pengar denne spenderar hamnar i en annan kommuns lokala näringsliv.

En kvarstannande förtidspensionär är alltså mycket mer gynnsam för bygden än en flyttare, oavsett vilka jätteinkomster denne lyckas dra in.

[Tobbe J]

Den som flyttar bidrar inte oavsett hur mycket denne tjänar, då skatten går till en annan kommun, ett annat landsting, och staten, och de pengar denne spenderar hamnar i en annan kommuns lokala näringsliv.

En kvarstannande förtidspensionär är alltså mycket mer gynnsam för bygden än en flyttare, oavsett vilka jätteinkomster denne lyckas dra in.

Kommunal skatteutjämning? Stycke två kan möjligen vara riktigt, men stycke ett är det inte.

[VeVeN]

Den kommunala skatteutjämning en enskild utflyttare orsakar är naturligtvis så mikroskopisk att den nytta den gamla hembygden har av en utflyttare är så liten att man kan bortse från den.

[Tobbe J]

Den kommunala skatteutjämning en enskild utflyttare orsakar är naturligtvis så mikroskopisk att den nytta den gamla hembygden har av en utflyttare är så liten att man kan bortse från den.

Vad bra. Då kanske vi kan få tillbaka pengarna?

[micke.d]

Enligt detta, som jag hittade nyss, är det inte så att pojkars prestation försämrats nämnvärt under de senaste 15 åren eller så.

[Moridin]

Enligt detta, som jag hittade nyss, är det inte så att pojkars prestation försämrats nämnvärt under de senaste 15 åren eller så.

En uppenbar brist är att svenska, engelska och matematik är sammanvägt. Hur ser det ut i de olika ämnena var för sig?

Dessutom presenteras data inte för 2006(?)-2012. Graferna kan alltså inte vederlägga påståendet att "skillnaden har förstärkts på senare år".

[micke.d]

Dessutom presenteras data inte för 2006(?)-2012. Graferna kan alltså inte vederlägga påståendet att "skillnaden har förstärkts på senare år".

Artikeln är skriven 2008, man kan nog inte förvänta sig att den skulle innehålla data från åren efter 2008.

[Moridin]

Dessutom presenteras data inte för 2006(?)-2012. Graferna kan alltså inte vederlägga påståendet att "skillnaden har förstärkts på senare år".

Artikeln är skriven 2008, man kan nog inte förvänta sig att den skulle innehålla data från åren efter 2008.

...vilket betyder att ditt påstående, att artikeln visar att skillnaderna varit oförändrade under de senaste 15 åren (1997-2012), är demonstrativt felaktigt. Artikeln gör inte alls detta.