Fråga forskare i psykologi!

Diskutera sociologi, historia, religionsvetenskap, ekonomi, språk, statsvetenskap o.s.v. ur ett vetenskapligt perspektiv.

Drontens dom

Inläggav Sensemaker » mån 03 jan 2011, 15:51

När jag läste psykologi för tjugo år sedan uppehöll vi oss till en viss del vid det problem som kallas "drontens dom" efter "Alice i Underlandet" där dronten säger: "Everybody has won and all must have prizes."

Vad man menade var att det fanns väldigt många psykologiska terapier och de verkade alla fungera (=ge patienten mer upplevd lindring) åtminstone litet bättre än att bara prata med än vänlig medmänniska. Alla var ungefär lika effektiva. Problemet är att terapierna baserar sig på väldigt olika teorier om hur människan och hennes psykiska ohälsa fungerar. Alla dessa teorier kan inte vara sanna samtidigt. :nervous: Likväl verkar terapier byggda på dessa motsägande teorier fungera och fungera lika bra. :banghead:

http://en.wikipedia.org/wiki/Dodo_bird_verdict

Har något ändrats vad gäller denna fråga under de tjugo år som gått? Wikipedia-artikeln är inte särskilt upplysande. Som vanliga media presenterar saken verkar KBT nu dominera bland terapierna.

Hälsningar

Sensemaker
Sensemaker
 
Inlägg: 1983
Blev medlem: fre 18 jun 2010, 08:55

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Ensittaren » mån 03 jan 2011, 18:02

Wikipediaartikeln nämner även EBP som kan vara ett svar på dina funderingar.

http://en.wikipedia.org/wiki/Empiricall ... _therapies
Det här är inte en signatur
Användarvisningsbild
Ensittaren
 
Inlägg: 283
Blev medlem: tor 10 jun 2010, 10:11

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Clebo » fre 06 maj 2011, 11:15

Hej där!

Clebo gör närmast ett gästspel i sin egenstartade tråd. Jag hoppas att ni har saknat mig, men Fernaeus, Clajo och Mangan håller psykologins fana väl uppe.

En negligerad fråga i tråden berör lärstilar som aktualiseras av Smiskos. Lärstilar är något som var väldigt inne för några år sedan inom pedagogiken. Frågan föranleder lite en diskussion om skillnaden mellan pedagogik, didaktik och psykologi (i detta fall minnespsykologi). En lärstil, som Smiskos påpekar är tanken om att vissa föredrar att lära sig genom vissa sinnen framför andra. Ur pedagogisk vinkel är detta trevligt och demokratiskt (en ytterst viktig del av pedagogiken) då elever kan känna sig unika och att skolan lyssnar på vad de tror om sig själva och sitt eget lärande. Man kan också tänka sig att det finns ett mera effektivt lärande om man själv får välja vilket sinne informationen presenteras på. Som minnesforskare i psykologi är detta något förvirrande där vi mest pratar om hur inkodning, lagring och framplockning skett som påverkar en total minnesförmåga. Ur denna synvinkel kontrollerar vi förstås för placeboliknande effekter till exempel att en elev trivs med att lyssna rent estetiskt och därmed lyssnar på ljudboken flera gånger än vad eleven skulle ha läst boken. Alternativt kan eleven välja att repetera för sig själv mera om informationen blir presenterad via ett visst sinne. Då blir det förstås en skillnad mellan lyssna och se, men inte beroende på sinnesmodaliteten. Vad betyder då denna skillnad? Jo, att minnesforskare kan säga att lärstilar saknar vetenskaplig grund (om det skulle visa sig att exempelvis synen är överlägsen alla andra sinnen för minnesframplockning), men pedagoger kan framhärda att det är en bra idé i skolan. Det är också svårt att studera frågan helt rättvist. De flesta svenska skolbarn har tränats i att läsa väldigt mycket mera än de har tränats i att lyssna och återge, varpå det kan vara klurigt att helt avgöra frågan om synen skulle vara effektivare än hörseln. Sedan kan man också tänka sig att det är skillnad på igenkänning och framplockning. Vi kanske lättare känner igen information via hörseln, men vi har svårare att reproducera den?

Vidare, ett starkt argument för att inte fullständigt omfamna idén med lärstilar handlar om den brutala verkligheten där vi allra oftast inte får eller kan välja vilket sinne som informationen ska presenteras för oss om vi har fungerande sinnen. Om den mesta informationen idag presenteras via synen, så kan det vara en bra idé att träna detta väldigt mycket, även om det skulle visa sig att just jag minns bättre medelst proprioceptiv eller haptisk information.

Leende,
Clebo
Glöm inte att något som "är" kan aldrig härledas till "borde vara".
Clebo
 
Inlägg: 293
Blev medlem: ons 13 apr 2005, 13:23

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Clebo » fre 06 maj 2011, 11:33

Hej där!

ligofi undrar om psykologins chanser i förhållande till andra discipliner inom universiteten att hitta bevis för Descartes' devis. Jag har delvis berört denna problematik i tidigare inlägg om jag minns rätt, men det tål väl att upprepas lite.

Frågan berör vad man menar med vilket ämne som läser en gåta. Innebär det att forskningsprojektet som finansierade forskningen är förlagd på en medicinsk eller samhällsvetenskaplig fakultet? I så fall skulle jag satsa på medfak eftersom de har och får mera resurser. Forskarnas utbildning är det därmot inte lika säkert med.

Psykologin bedriver forskning som är intressant för väldigt många andra akademiska ämnen. Just nu finns en trend att neurovetenskaplig och neuropsykologisk forskning är viktigt. Detta beror antagligen på att via teknologisk utveckling sett till att hjärnavbildningsstudier är vanligare idag. Det som då sker är en överflyttning av många forskningsprojekt från psykologi till medicin. De flesta hjärnavbildningsmaskiner finns idag på sjukhus och mera fokus på hjärnan blir aktualiserat. En effekt av detta är att flera etablerade forskare i psykologi arbetar idag på institutioner på medicinsk fakultet. Flera forskningsprojekt som genomförs på området kan dessutom innehålla medicinsk forskning (hjärnavbildning av skador eller demens), kognitionspsykologi (minnestest) och mindre experimentell psykologisk forskning (subjektiva skattingar av estetisk upplevelse av stimulusmaterialet). Vilken disciplin kommer att eventuellt lösa olika gåtor? Tja, tillsammans är nog det bästa svaret.

Jag hoppas att mitt svar ger en klarare bild över att psykolgin idag inte huvudsakligen handlar om att teoretisera om vår själs natur, utan i allra högsta grad handlar om fysiologiska, konkreta aspekter av vår varelse. Forskning om attityd och kognition använder ofta reaktionstid som måttstock för många effekter. Hudkonduktans är också en fysisk aspekt som kan beskriva mental aktivitet.

Leende,
Clebo
Glöm inte att något som "är" kan aldrig härledas till "borde vara".
Clebo
 
Inlägg: 293
Blev medlem: ons 13 apr 2005, 13:23

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Gambit » sön 15 maj 2011, 10:26

Vad har ni för tankar om Anna Kåvers teorier om acceptans? Jag har bara precis börjat läsa Att leva ett liv, inte vinna ett krig och som jag har förstått det vilar teorierna på något sorts österländskt tankesätt. Skadad som man är blir man såklart misstänksam så fort man hör något med "österländskt", men det behöver ju inte innebära att hennes teorier är felaktiga.
Användarvisningsbild
Gambit
 
Inlägg: 1866
Blev medlem: mån 12 apr 2010, 20:52

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav devadatta » tor 21 jul 2011, 19:21

Jag undrar om det finns några översikter om hur stark effekt olika tidsintervall har i klassisk betingning vad gäller delayed och trace conditioning. Som jag förstår det är effekten starkast vid ca 0.5 sekunder och avtar med tiden till kanske 10 sekunder, åtminstone för delayed.
Vetenskap - det är roligt för att det är sant!
Användarvisningsbild
devadatta
Forumadministratör
 
Inlägg: 8480
Blev medlem: tis 27 mar 2007, 21:35

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav anilov » ons 27 jul 2011, 13:35

Jag undrar varför split-half redovisas för en del psykologiska test när det finns Cronbachs alfa? I stata kan jag inte köra splithalf-reliabilitet, det motiveras med att det är onödigt, eftersom Cronbach's alpha är ett genomsnitt av alla möjliga split-half reliabiliteter ( i spss går det däremot utmärkt att göra en split-half reliabilitet). Behövs split-halfen till något, eller är det bara en kvarleva?
anilov
 
Inlägg: 75
Blev medlem: fre 19 nov 2010, 11:19
Ort: Uppsala

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav pax » tor 28 jul 2011, 13:44

Jag har inte läst speciellt mycket i den här tråden och den är fasligt lång. Finns det någon som kan svara på lite frågor/resonera lite om ett evolutions-psykologiskt perspektiv på problemet som avhandlas i Watson-tråden? Vågar man sånt? Jag är en hund-nörd så jag tenderar att se beteenden ur ett etologiskt perspektiv. Ska till jobbet strax så jag väntar på svar innan jag vågar mig på att formulera mina frågor och gissningar.
Användarvisningsbild
pax
Forummoderator
 
Inlägg: 1982
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 15:04
Ort: Stockholm

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Englund » tor 11 aug 2011, 11:14

MBTI har slagit igenom stort och används i stor utsträckning av diverse instanser och företag, hur kommer det sig? Hur står sig MBTI som personlighetstest rent vetenskapligt? Jag har fått för mig att det inte är det bästa personlighetstestet, bla. pga. att det är icke falsifierbart (läste jag någonstans att kritiker till teorin ansåg), innehåller barnum statements och har låg validitet. Följande citat hittar jag efter lite sökning på nätet:
Engelska Wikipedia skrev:Critics also argue that the MBTI lacks falsifiability, which can cause confirmation bias in the interpretation of results.
Engelska Wikipedia skrev:However, neither the Myers-Briggs nor the Jungian models offer any scientific, experimental proof to support the existence, the sequence, the orientation, or the manifestation of these functions.[28]
Random sida på nätet skrev:The following quotes are from David M. Boje, Ph.D., Professor of Management in the Management Department, CBAE at New Mexico State University (NMSU).

“…do not treat the archetype scores of M-B as anything more than Astrology”
Ni som arbetar inom området, eller närliggande område iaf, vad anser ni om Myers-briggs type indicator som personlighetstest?
Nu är då och framtiden är för alltid!
Englund
 
Inlägg: 851
Blev medlem: sön 06 feb 2011, 12:14
Ort: Borås

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Ventromedial » tis 23 aug 2011, 13:19

Diskussion (snarare än svar från forskare i psykologi) flyttades till Sidoprat angående "Fråga forskare i psykologi!"-tråden
Användarvisningsbild
Ventromedial
 
Inlägg: 5638
Blev medlem: fre 23 nov 2007, 00:43
Ort: Stockholm

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Sensemaker » fre 02 sep 2011, 08:50

Begreppet "beroende" (i meningen "addiction") tycks ha vidgats sedan jag var tonåring. Finns det någon psykologisk definition på detta? Jag hörde Dr Phil definiera det som något som fått dig att låta bli att göra saker du borde göra. Det är väl ändå orimligt? Man gör ju allt möjligt för att skjuta upp det man inte vill göra. Med den definitionen är ju många studenter beroende av städning!

Sensemaker
Sensemaker
 
Inlägg: 1983
Blev medlem: fre 18 jun 2010, 08:55

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Moridin » fre 02 sep 2011, 12:36

Jag är inte psykolog, men kursboken Passer et. al. (2009) definierar substansberoende som "maladaptive pattern of substance use that causes a person significant distress or substantially impairs that person's life" (s. 260).

DSM-IV-TR beskriver både substansberoende och substansmissbruk. Substansberoende definierad i DSM-IV-TR som ovan men detta ska manifesteras som tre eller fler av följande kriterier under samma tolvmånadersperiod:

- tolerans
- abstinens
- substansen tas ofta i större mängd eller över större perioder än vad de var tänkt från början
- närvaron av en genomgående längtan eller misslyckade försök att dra ner eller kontrollera användningen av substansen
- stor mängd tid spenderad på aktiviteter för att försöka skaffa, använda eller återhämta sig från substansen
- ger upp eller minskar viktiga sociala, arbetsrelaterade eller fritidsintressen på grund av användningen av substansen
- användningen av substansen används trots personens kunskapen att den har fysiska eller psykologiska problem som förmodligen orsakats eller förvärrats av substansen.
Either you believe evidence that can be tested, verified, and repeated will lead to a better understanding of reality, or you do not. - Michael Specter
|AIDSTruth | Evidens för makroevolution | Skeptical Science|
Användarvisningsbild
Moridin
Avstängd
 
Inlägg: 16253
Blev medlem: tor 10 jan 2008, 11:32

Re: Drontens dom

Inläggav Moridin » fre 02 sep 2011, 12:44

Sensemaker skrev:Har något ändrats vad gäller denna fråga under de tjugo år som gått? Wikipedia-artikeln är inte särskilt upplysande. Som vanliga media presenterar saken verkar KBT nu dominera bland terapierna.


Betoningen på eklekticism har nog ökat markant, det vill säga, ta allt som funkar från olika psykologiska perspektiv och kombinera t. ex. Linehans s.k. "Dialectical Behavior Therapy" (DBT). Denna skapades i slutet av 1980-talet, men det är nog mer vanlig idag än för 20 år sedan och den har tydligen använts på andra psykiska sjukdomar än just borderline som den ursprungligen utvecklades för.

Linehan, M. & Dimeff, L. (2001). Dialectical Behavior Therapy in a nutshell, The California Psychologist, 34, 10-13.
Either you believe evidence that can be tested, verified, and repeated will lead to a better understanding of reality, or you do not. - Michael Specter
|AIDSTruth | Evidens för makroevolution | Skeptical Science|
Användarvisningsbild
Moridin
Avstängd
 
Inlägg: 16253
Blev medlem: tor 10 jan 2008, 11:32

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Sensemaker » fre 02 sep 2011, 13:26

Moridin skrev:Jag är inte psykolog, men kursboken Passer et. al. (2009) definierar substansberoende som "maladaptive pattern of substance use that causes a person significant distress or substantially impairs that person's life" (s. 260).

DSM-IV-TR beskriver både substansberoende och substansmissbruk. Substansberoende definierad i DSM-IV-TR som ovan men detta ska manifesteras som tre eller fler av följande kriterier under samma tolvmånadersperiod:

- tolerans
- abstinens
- substansen tas ofta i större mängd eller över större perioder än vad de var tänkt från början
- närvaron av en genomgående längtan eller misslyckade försök att dra ner eller kontrollera användningen av substansen
- stor mängd tid spenderad på aktiviteter för att försöka skaffa, använda eller återhämta sig från substansen
- ger upp eller minskar viktiga sociala, arbetsrelaterade eller fritidsintressen på grund av användningen av substansen
- användningen av substansen används trots personens kunskapen att den har fysiska eller psykologiska problem som förmodligen orsakats eller förvärrats av substansen.


Tack Moridin. Jag skall kolla i min egen DSM-IV i helgen (ifall jag kommer ihåg det) så jag kan se saken i litet mer sammanhang.

Sensemaker
Sensemaker
 
Inlägg: 1983
Blev medlem: fre 18 jun 2010, 08:55

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inläggav Englund » ons 14 dec 2011, 20:09

Vad anser man idag om language acquisition device (LAD)? Är det en föråldrad teori eller bär den fortfarande? Mig veterligen har man lyckats lära datoriserade neurala nätverk "språk" genom vanlig inlärning, varför jag antar att detsamma är möjligt hos människan, och att LAD då inte är ett krav för inlärning av språk.
Nu är då och framtiden är för alltid!
Englund
 
Inlägg: 851
Blev medlem: sön 06 feb 2011, 12:14
Ort: Borås

FöregåendeNästa

Återgå till Samhällsvetenskap och humaniora

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst