Wikipedia skrev:a tactic of rhetoric and fallacy used in sales, marketing, public relations, politics and propaganda. FUD is generally a strategic attempt to influence public perception by disseminating negative and dubious/false information designed to undermine the credibility of their beliefs.
En av de bästa exemplen på detta är de forskare som spred osäkerhet och osanningar om hur skadligt rökning var då det var allmänt accepterat bland forskare att det gav lungcancer. Boken Merchants of Doubt går igenom exempel på denna taktik från flera kunskapsfält, inte minst klimatforskning.
Det jag vill diskutera är vad FUD innebär mer i praktiken och på vilket sätt det förvillar, speciellt inom klimatforskning och -debatt och kanske ännu viktigare - när ifrågasättande inte är exempel på FUD. Som jag förstår det går det ut på att sprida osäkerhet om fakta som det råder vetenskaplig konsensus om, vilket kan ske på olika subtila metoder. Man kan t.ex. hävda att konsensus bestäms av ett fåtal individer på ett ovetenskapligt sätt och sen specifikt hävda att en av dessa individer ljuger eller talar osanning, så att det verkar som att sanningshalten hos hela forskningen beror på en enskild forskares karaktär. Man får väl säga att det isf skulle vara ett exempel på att föra fokus bort från sakfrågan under illusionen om att det fortfarande handlar om sakfrågan.
Detta får man jämföra med legitimt ifrågasättande, t.ex. när det visar sig att en höjdare som Marc Hauser fuskat. Att påpeka det är inte FUD, såvida man inte samtidigt gör kopplingen att hela evolutionspsykologin nu är helt opålitlig. För att visa att något är FUD behöver man alltså inte bara visa det enskilda exemplet utan även sammanhanget, dvs antydanden om att det enskilda exemplet har en mycket stor betydelse för hela kunskapsfältet.
