Moridin skrev:En värmemotor minskar inte den totala entropin, så jag förstår inte vad ditt problem är.
Nä, men då skall jag förklara det för dig.
Tänk dig att du har en s.k. termodynamisk låda. Ett slutet termodynamiskt system. Inget kommer in eller ut. Du har en primitiv motor i rummet, som drivs av att du fäller en hylla så att en sten ramlar ned på en drevarm av något slag. Och så har du ett magiskt grafenbatteri, som är kopplat till ett rep som lyfter upp stenen på hyllan igen.
Motorn är i sin tur kopplad till säg, en lampa, så att du kan sitta och läsa Bastiat eller von Mises eller vad du nu gör på fritiden. Nå, du fäller hyllan, stenen faller ned, motorn går igång, lampan lyser.
Efter en stund stannar motorn och lampan släcks. Vad har hänt med lägesenergin i stenen? En del har gått som friktion i motorn, och slutligen värmeenergi i rummet. Det mesta har strålats ut genom lampan, och absorberats som värmeenergi. Eftersom att termisk jämvikt råder i rummet och du inte längre har någon sten på hyllan är alltså den tillgänglia energin lägre (==entropin är högre), vilket är priset man får betala för att göra saker med energi, annat än rena trivialiteter. Rummet är alltså någon mängd varmare nu tack vare den frigjorda lägesenergin.
Allt väl? Fint, men nu startar vi grafenbatteriet. Det kyler rummet lite, och det blir precis så kallt som det var innan du drog igång motorn. Energin använder vi som nämnt till att lyfta upp stenen igen. Det är fortfarande mgh.
Men nu är något fel. Energi har ju gått åt och blivit värdelös väremeenergi* i processen. Den kan du ju inte raffinera till något användbart igen! Det går emot andra huvudsatsen!
Men det är precis vad batteriet gör, med mindre än att det finns några av de ovan diskuterade kemiska begränsningarna.
*Värmeenergi i sig går inte att ha till så mycket, däremot är skillnader i värme väldigt användbara, du kan t.ex. öppna fönstret ut en vindstilla dag och ställa en känslig vindsnurra i fönstret så förstår du varför - den varmare luften vill flöda till den kallare och sträva mot jämvikt.
// L. C. Nielsen
Beautiful Railway Bridge of the Silv’ry Tay!
Alas! I am very sorry to say
That ninety lives have been taken away