Politik mot våld

[JackBlack]

Det har jag inte påstått heller, däremot ligger tillväxten bakom en liknande skuld i form av naturresurser.

Off topic, men en intressant diskussion.

Det jag ville poängtera är bara att överutnyttjande av naturresurser kan leda till sämre ekonomisk och social trygghet i framtiden vilket i sin tur leder till ökad politisk instabilitet och våld. Men vi kan lämna diskussionen där.

Hushållning med naturresurser och biologisk mångfald är en viktigt fråga som behandlas på högsta världspolitiska instans, men den har ganska lite med ekonomisk tillväxt att göra. Även om jordbruk och uttag av naturresurser skulle tvingas krympa av ekologiska skäl, så skulle världsekonomin totalt kunna fortsätta växa genom utveckling av den intellektuella tjänstesektorn. Det har redan hänt i Västeuropa, det håller på att hända i Asiens tigerekonomier, och det kommer snart hända i Kina och Indien.

Tvärtom har det väldigt mycket att göra med den ekonomiska tillväxten - åtminstone om man ser till kompositionen i dagens ekonomiska omsättning. I teorin skulle det du beskriver kunna hända men det kräver speciella förhållanden och hittills har våra effektiviseringar inte lyckats koppla bort tillväxten från ökad resursanvändning. Problemet är bland annat att exempelvis jordbruk och energiproduktion är betydligt mer fundamentalt för en dräglig levnadsstandard än vad exempelvis mobilappar och Internetsiter är. Minskar avkastningen per jordbruksarbetare så måste det kompenseras med fler arbetare i jordbrukssektorn, det gör att vi riskerar att tappa ekonomisk omsättning på andra håll i samhället.
Även om vi har en starkt växande tjänstesektor i Europa så möjliggörs den delvis genom att vi kan utnyttja billig asiatisk arbetskraft och naturresurser för att tillfredsställa materiella behov i samhället. Om Asien ska lyckas göra samma sak måste de hitta andra länder som de kan utnyttja på samma sätt som vi utnyttjar dem. Dessutom har vi en kraftig befolkningstillväxt i Asien och den kommer automatiskt driva på ökad resursefterfrågan.

Det är många faktorer som gör länder rika men du får gärna visa ett land som blivit rikt trots att det inte utnyttjat naturresurser, speciellt fossil energi. Nordkorea? Allvarligt så tycker jag det inte ens är ett bra argument eftersom den ekonomi vi har idag till stor del byggts upp på överutnyttjande av naturresurser.

De planekonomiska länderna har misslyckats både socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Absolut.

Finns det några bättre förebilder?

Frånvaro av goda exempel betyder inte att det faktiskt finns bättre system än dagens. Dock kan man enkelt konstatera att som dagens system tillämpas är det inte hållbart vilket riskerar att leda till ökad risk för våld i olika former. Man kan jämföra dagens ekonomiska system med Titanic - eftersom det var det bästa skeppet så ansåg ingen att det kunde sänkas men trots allt så sjönk det till botten, på samma sätt kan vårt ekonomiska system kollapsa trots att många anser att det är det bästa system vi haft.

En skillnad mellan Grekland och Sverige är att hos oss är det hushållen som är skuldsatta, skillnaden i total skuldnivå är egentligen inte speciellt stor.

Varje skuld motsvaras av en lika stor fordring, så den totala nettoskuldnivån i världen är 0. Påståendet att svenska folket skulle ha en total nettoskuld som motsvarar Greklands statsskuld, får du gärna lägga fram siffror på.

Världens totala nettoskuldnivå är ointressant, det som är intressant är om låntagarna kan betala av sina skulder så snabbt som fordringsägarna kräver det.
Nettoskuld har jag inte talat om, mäter man enbart skuld så får man följande siffror:

Sverige
Statsskulden i % av BNP: 39,8%
Företagens och hushållens skulder i % av BNP: 266%
Total skuld i % av BNP: 305,8%

Grekland
Statsskulden i % av BNP: 150%
Företagens och hushållens skulder i % av BNP: 140%
Total skuld i % av BNP: 290%

Källa: http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/ ... m-grekland

Att vissa länder ännu inte drabbats av en skuldkris beror på att vissa länder skötts sämre än andra men det utesluter inte att de länder som hittills klarat sig har en hållbar skuldsättning. Det är sannolikt bara en tidsfråga innan fler länder får problem med sina skulder.

En statsskuldkris uppkommer när staten varken kan garantera räntor eller amortering. Idag amorterar svenska staten på statsskulden i rask takt. https://www.riksgalden.se/omriksgalden/ ... tsskulden/ Dessutom äger svenska staten säkerhetstillgångar, framför allt fastigheter, som täcker väsentligen hela statsskulden. Grekland sålde en stor del av dessa tillgångar inför inträdet i euron.

Men det som händer i Sverige är att skulden flyttas över till hushållen, det är genom hushållens växande skuldsättning som Sverige under de senaste åren upprätthållit tillväxten vilket i sin tur möjliggjort snabbare amortering av statsskulden. Det här tenderar att gå i cykler där skulderna vandrar mellan stat och hushåll men i praktiken så blir det inte bättre, det som händer är bara att länderna blir känsliga för olika typer av påverkan.

[Knurd]

Den bransch som är mest avgörande för välståndet i ett land, är utbildning. Och den är inte beroende av naturresurser. Lärare och elever förbrukar inte nämnvärt mycket mer naturresurser om de deltar i utbildning, än om de vore arbetslösa.

Som tidigare nämnts, ges lån mot säkerhet, i form av realiserbara tillgångar. Huvuddelen av privat skuldsättning i Sverige, utgörs av bolån, som i allmänhet täcks av bostadens värde, och är belagda med realistiska amorteringsplaner. I storstadsregionerna finns förvisso brist på hyresrätter som tvingar folk utan kapital att låna till bostadsrätter, men över lag har svenska bostadsägare god soliditet. Dessutom har svenska bostadsrättsföreningar generellt minskat sin kollektiva skuldsättning.

Soliditeten hos bostadsägare i USA var dålig, men genom ompaketering lyckades bolåneinstituten ändå prångla ut lånen. Grekiska staten hade genom ett omfattande samarbete mellan politiker, tjänstemän och revisorer, kört soliditeten i botten under ett årtionde.

[JackBlack]

Den bransch som är mest avgörande för välståndet i ett land, är utbildning. Och den är inte beroende av naturresurser. Lärare och elever förbrukar inte nämnvärt mycket mer naturresurser om de deltar i utbildning, än om de vore arbetslösa.

Undervisningen i sig genererar inte heller någon nämnvärd tillväxt.

Som tidigare nämnts, ges lån mot säkerhet, i form av realiserbara tillgångar. Huvuddelen av privat skuldsättning i Sverige, utgörs av bolån, som i allmänhet täcks av bostadens värde, och är belagda med realistiska amorteringsplaner. I storstadsregionerna finns förvisso brist på hyresrätter som tvingar folk utan kapital att låna till bostadsrätter, men över lag har svenska bostadsägare god soliditet.

Soliditeten hos bostadsägare i USA var dålig, men genom ompaketering lyckades bolåneinstituten ändå prångla ut lånen. Grekiska staten hade genom ett omfattande samarbete mellan politiker, tjänstemän och revisorer, kört soliditeten i botten under ett årtionde.

Vi har en bostadsbubbla, så mycket var det med den soliditeten.

[Knurd]

Undervisningen i sig genererar inte heller någon nämnvärd tillväxt.

Det är ungefär som att påstå att byggnadsarbetare inte genererar någon tillväxt, eftersom ingen kan bo i huset medan det byggs.

Vi har en bostadsbubbla, så mycket var det med den soliditeten.

De reella bostadspriserna har stigit. Viss prisstegring kan hänföras till demografin, eller avskaffandet av fastighetsskatten. Men man kan vänta sig prisfall på bostadsmarknaden. Men soliditeten finns, så läget kan på intet sätt jämföras med de många år av vanskötsel i flera led som vi sett på USA:s bostadsmarknad eller i grekiska staten.

[Knurd]

För att förtydliga, så grundades både USA:s bostadsmarknad och Greklands statsfinanser på oärlig bokföring; USA gav ihåliga federala lånegarantier, och Grekland sopade skulder under mattan, och därför kunde skulderna växa utan att någon reagerade.

Bokföringen på den svenska bostadsmarknaden är mer pålitlig. En svensk fastighetsägare som är insolvent, får inga nya lån.

[JackBlack]

Undervisningen i sig genererar inte heller någon nämnvärd tillväxt.

Det är ungefär som att påstå att byggnadsarbetare inte genererar någon tillväxt, eftersom ingen kan bo i huset medan det byggs.

Den jämförelsen är inte vidare bra. En byggnadsarbetare producerar en vara vars värde skapar tillväxt när den säljs. När en student tar examen så genereras ingen tillväxt utan den skapas först när personen har fått ett jobb som resulterar i att en vara eller tjänst konsumeras. Och för att göra någon bedömning på förhållandet mellan resursanvändning och tillväxt måste man titta på det enskilda yrket - långt ifrån alla utbildar sig för att utveckla resurssnåla IT-tjänster.

Vi har en bostadsbubbla, så mycket var det med den soliditeten.

De reella bostadspriserna har stigit. Viss prisstegring kan hänföras till demografin, eller avskaffandet av fastighetsskatten. Men man kan vänta sig prisfall på bostadsmarknaden. Men soliditeten finns, så läget kan på intet sätt jämföras med de många år av vanskötsel i flera led som vi sett på USA:s bostadsmarknad eller i grekiska staten.

Får vi en krasch på 30-40% så kommer många hushåll att ha en större skuldsättning än vad deras bostad är värd. Att inte amortera eller att använda bostaden som plånbok för konsumtion är tyvärr något som gjort att många hushåll har alldeles för hög belåning.

För att förtydliga, så grundades både USA:s bostadsmarknad och Greklands statsfinanser på oärlig bokföring; USA gav ihåliga federala lånegarantier, och Grekland sopade skulder under mattan, och därför kunde skulderna växa utan att någon reagerade.

Bokföringen på den svenska bostadsmarknaden är mer pålitlig. En svensk fastighetsägare som är insolvent, får inga nya lån.

Även om det inte var lika illa som i USA och Grekland så har svenska banker varit för frikostiga när de delat ut bostadslån.

[Knurd]

Och för att göra någon bedömning på förhållandet mellan resursanvändning och tillväxt måste man titta på det enskilda yrket - långt ifrån alla utbildar sig för att utveckla resurssnåla IT-tjänster.

Tjänstesektorn utgör trots allt 70% av den svenska arbetskraften. IT-branschen är inte försumbar, utan en tillväxtmotor i Sverige och många andra länder. Dessutom växer andra kontorsbranscher, till exempel management, reklam, journalistik, översättning, juridik, personlig utveckling och callcenter. Deras ekologiska fotavtryck är inte mycket större än om folket i branschen varit arbetslösa.

Den stora miljöboven i tjänstesektorn är transporterna, och där måste Sverige förtäta storstadsregionerna, och göra en rejäl omstyrning från biltrafik till spårtrafik. Till exempel borde Förbifart Stockholm läggas på is.

Hur som helst har begreppet "skuld" helt olika betydelser i ekologi och ekonomi. Problemen är väsensskilda.

Får vi en krasch på 30-40% så kommer många hushåll att ha en större skuldsättning än vad deras bostad är värd. Att inte amortera eller att använda bostaden som plånbok för konsumtion är tyvärr något som gjort att många hushåll har alldeles för hög belåning. Även om det inte var lika illa som i USA och Grekland så har svenska banker varit för frikostiga när de delat ut bostadslån.

Under fastighetskrisen 1992-93, som var en extrem händelse i Sveriges ekonomiska historia, föll fastighetspriserna 20% på två år. Ett dubbelt så stort kursfall, utöver det prisfall som vi redan sett under 2011, är ett rent hypotetiskt scenario. Och Sverige återhämtade sig ändå snabbt från 90-talskrisen.

Visst är svenska bostadsägare högt skuldsatta, men de flesta fordringar ägs av svenska banker, som har återuppbyggt sin soliditet efter krisen 2008. Och dessutom finns svenska staten som garant, som till skillnad från USA och Grekland har enorma tillgångar i fastigheter, bolag och infrastruktur.

Svenska statens finansiella trygghet rankas som trea i världen. http://www.euromoney.com/Article/267566 ... sults.html

[JackBlack]

Tjänstesektorn utgör trots allt 70% av den svenska arbetskraften. IT-branschen är inte försumbar, utan en tillväxtmotor i Sverige och många andra länder. Dessutom växer andra kontorsbranscher, till exempel management, reklam, journalistik, översättning, juridik, personlig utveckling och callcenter. Deras ekologiska fotavtryck är inte mycket större än om folket i branschen varit arbetslösa.

Den stora miljöboven i tjänstesektorn är transporterna, och där måste Sverige förtäta storstadsregionerna, och göra en rejäl omstyrning från biltrafik till spårtrafik. Till exempel borde Förbifart Stockholm läggas på is.

Där har jag inget att invända.

Hur som helst har begreppet "skuld" helt olika betydelser i ekologi och ekonomi. Problemen är väsensskilda.

Visst men jag tycker att dagens ekonomer ofta missar hur viktiga naturresurserna är.

Under fastighetskrisen 1992-93, som var en extrem händelse i Sveriges ekonomiska historia, föll fastighetspriserna 20% på två år. Ett dubbelt så stort kursfall, utöver det prisfall som vi redan sett under 2011, är ett rent hypotetiskt scenario. Och Sverige återhämtade sig ändå snabbt från 90-talskrisen.

Men den senaste finanskrisen var djupare och Sveriges bostadsmarknad klarade sig från den. Dock har flera bedömare hävdat att våra bostadspriser ska ned runt 40% - precis som redan skett i många andra länder. Den stora skillnaden mellan dagens finansiella läge och 90-talets kris är att världsekonomin befinner sig i ett betydligt sämre läge. Utvecklingskurvan för exempelvis USA är den sämsta noterade någonsin och det ser ut som om både USA och världsekonomin är i början av en ny fas. Anledningen är att oljepriset hindrar ekonomin från att återhämta sig.

Visst är svenska bostadsägare högt skuldsatta, men de flesta fordringar ägs av svenska banker, som har återuppbyggt sin soliditet efter krisen 2008. Och dessutom finns svenska staten som garant, som till skillnad från USA och Grekland har enorma tillgångar i fastigheter, bolag och infrastruktur.

Svenska statens finansiella trygghet rankas som trea i världen. http://www.euromoney.com/Article/267566 ... sults.html

Jag kan hålla med om att Sverige ligger bättre till men om arbetslösheten slår till kan det ändå blir stora problem för ekonomin.

[Knurd]

För att en fastighetskris av amerikanska mått skulle kunna inträffa i Sverige, behövs flera samverkande faktorer:

* Att bankerna får akut brist på likvida medel (idag skär svenska banker guld med täljkniv)
* Att många i den svenska storstadsmedelklassen, de som idag har högt belånade bostäder, blir arbetslösa (det hände varken 1992, 2001 eller 2008; det var de lågkvalificerade och småstadsborna som tog smällen).
* Att svenska staten och kommunerna väljer att hålla sig passiva (föga troligt i ett land med så hög grad av politisk aktivism som Sverige), eller tvingas hålla sig passiva på grund av insolvens (svenska statens soliditet kan nog bara matchas av oljeländer som Norge och Saudiarabien).

Det är ungefär som Fukushima; om en jordbävning och en tsunami kommer samtidigt, så kan det bli härdsmälta. Men i så fall är härdsmältan det minsta problemet i sammanhanget.

[A-lan]

Är ett samhälle utan våld möjligt?

Nej.
Det går inte att helt bli av med våld.
Dock går det att minska, och det sker hela tiden.

Varför vi brukar våld och hur det minskar, är saker som bl.a Steven Pinker tar upp i sin föreläsning (detta är en längre variant: http://www.youtube.com/watch?v=MfYlSBbp0k4)
Det tas även upp inom psykologi, antropologi, neurovetenskap OSV.
Jag kan dock inte komma på något på rak arm, bortom Steven Pinker.
The Moral Landscape kan vara intressant i ämnet, men den går inte in på just dem frågorna.

En kontroversiell tes, är att våld ligger i människans natur, snarare än i någon mänsklig kultur.

Kontroversiell?
Seriöst?
Det borde väl ändå vara en självklarhet?

Dock påverkas givetvis människans tendens till våld, kraftigt utav kultur.

Reformer för ekonomisk och social trygghet

Det är väl just vad Grekland haft för mycket av?

Nej.
Det de hade för mycket av, var kortsiktigt och trångsynt tänkande.