QALY som mått för att utvärdera åtgärder mot COVID-19?

Diskutera allmänt om vetenskap, pseudovetenskap och folkbildning, t.ex. vetenskapsteori eller forskningspolitik.
Cytokrom C
Inlägg: 342
Blev medlem: sön 18 mar 2007, 17:00

QALY som mått för att utvärdera åtgärder mot COVID-19?

Inlägg av Cytokrom C » fre 19 feb 2021, 01:08

Ett problem jag upplever med COVID-debatten är att det är det är relativt lätt att värdera skadorna av COVID (sjukdom och död), medan skadorna av åtgärderna är mindre konkreta och oftast långt mindre allvarliga var för sig (t.ex. ekonomiska skador, sänkt livskvalitet, depression osv), men drabbar en mycket större del av befolkningen. Problemet med värdering av kostnaden i hälsa och livskvalitet för åtgärder mot COVID-19 leder ofta till att man helt enkelt bortser från den delen av ekvationen och regredierar till att bara räkna antalet COVID-döda. Jag tror det skulle bli bättre värdering av åtgärder samt vara till gagn för diskussionen om man kunde komma fram till någon form av gemensam grund för värdering av kostnad och nytta.

Jag kom då att tänka på en enhet som används mycket inom hälsoekonomiberäkningar som kallas QALY, Quality Adjusted Life Year. Det är helt enkelt ett mått på antal levnadsår som man viktar mot livskvalitet. T.ex. kanske en terminal cancer med sjukhusvård och kronisk smärta kan värderas till 30% livskvalitet. Ett år med sådan cancer skulle alltså bli 0.3 QALY. (I studier baseras ofta viktningen på något standardiserat formulär där patienten själv får skatta olika aspekter av livet.)

För att låna begreppet till COVID-syften behöver man alltså värdera effekter av såväl COVID samt åtgärder med avseende på livskvalitet samt durationen på livskvalitetseffekter och hur många som drabbas. En åtgärd/restriktion blir i så fall önskvärd om den totalt minskar förlusten av QALY.

Naturligtvis är jag inte först med detta. Jag googlade och hittade denna rapport:
https://ihe.se/publicering/covid-19-disease-burden-2/ (det finns en videopresentation länkad också!)

Även om man inte kan mäta exakt kan man ju göra överslagsberäkningar.

Ett försök att uppskatta total kostnad för COVID kunde t.ex. se ut ungefär så här:

-18000 COVID-dödsfall totalt under pandemin à 7 QALY/dödsfall (enl. rapport) = 126000 QALY
-180000 med långtids-COVID, 30% minskad livskvalitet över ~0.5 år i genomsnitt = 27000 QALY (grov gissning...)
=> Totalt ca 153000 QALY förlorade pga COVID

-Genomsnittligt livskvalitetstapp på ca 5% i hela befolkningen pga COVID över 1.5 år med restriktioner: (7% enl. rapporten. Bör totalt sett vara större påverkan nu efter längre duration, fler uppsägningar och hårdare restriktioner. Dessutom kan man nog räkna med att vissa livskvalitetstapp, t.ex. arbetslöshet, hänger kvar längre än 1.5 år. Å andra sidan är kanske inte en del av livskvalitetstappet är pga annat än restiktionerna?
=> 10000000*1.5*0.05 => Totalt ca 750000 QALY förlorade pga åtgärder mot COVID

Denna enkla överslagsberäkning skulle alltså indikera ca 5 ggr högre QALY-förlust beroende på åtgärderna mot COVID än beroende på sjukdomen i sig...

Om man skall utvärdera en specifik COVID-restriktion kan man på liknande sätt väga beräknade sparade COVID-relaterade QALY-förluster pga åtgärden mot ökade QALY-förluster relaterade till restiktionen. (Givetvis kan man i relevanta fall även lägga in ekonomi i det hela. Ifall en åtgärd förväntas leda till en vinst i QALY, kan det även vara intressant att beräkna t.ex. kostnad per QALY.)

Jag inser förstås att båda delarna är svårt att uppskatta, men tror ändå det är bättre än att bara bortse från kostnaden för åtgärderna.

Vad tror ni om angreppssättet?

Om ni känner er hågade, presentera gärna QALY-uppskattningar för era favoritåtgärder! :smile2: T.ex:
Stängda skolor
Stängda krogar
Stängd idrottsverksamhet
Osv...