Kris i forskningsfrågan..

Diskutera allmänt om vetenskap, pseudovetenskap och folkbildning, t.ex. vetenskapsteori eller forskningspolitik.
Skriv svar
Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » ons 04 aug 2021, 14:12

--eller VAD FAN FÅR VI FÖR PENGARNA?

är titeln på en bok av Hanne Kjöller. Som varmt kan rekommenderas.
Vanligtvis gillar jag iHanne Ks artiklar, men här visar hon sig från sin bästa sida. Energisk och rakt på problemens kärna.
Boken tar upp en rad problemen med dagens forskningspolitik, både interna inom forskningssamhället och externa rörande forskningspolitiken, enkannerligen den svenska. Utrymmet tillåter inte en redogörelse för alla, men några punkter är värd att nämna:

- Sedan 1990-talet har anslagen till svensk forskning fördubblats, i reella tal men Sveriges "halkar efter" sett till vanliga kriterier, trots att vi tillhör de länder som satsar mest på forskning i förhållande till BNP.
- Trots fördubblingen av anslagen upplever forskare att pengarna inte räcker. Anslagssystemet är synnerligen snårigt. Riksrevisionen har inte lyckats reda ut vart pengarna tar vägen, t ex hur basanslagen till universiteten i realiteten används.
- Politikerna är allmänt ointresserade och okunniga om forskning och därmed oförmögna att komma till rätta med systemfel. Regleringsbreven, t ex.lägger mest krut på förhållandevis perifera frågor. Skillnaderna mellan partierna är i realiteten obetydliga.

Det som jag själv mest reagerar på är systemet för publicering. Enkelt uttryckt: det jag som skattebetalare är med och finansierar låses in. Vetenskapliga tidskrifter får innehållet gratis. En del tar t o m betalt för att publicera. Lärosätena får betala för att artiklarna ska göras tillgängliga t o m för forskare. Som privatperson får jag i regel betala dyra pengar för att kunna läsa en artikel. Tidskrifternas egna utgifter är minimala. Granskarna av artiklarna gör arbetet gratis. Det enda som krävs i dag är en chefredaktör och några webadministratörer. Problemet har uppmärksammats också på politisk nivå, men försöken att ändra systemet framstår som tämligen lama. Det finns i regleringsbreven några pliktskyldiga meningar om att universiteten bör verka för att utvidga systemet med öppen tillgång.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Användarvisningsbild
Vitnir
Inlägg: 4463
Blev medlem: tor 31 mar 2005, 17:08
Kontakt:

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Vitnir » tor 05 aug 2021, 13:58

Om du går till ditt folkbibliotek kan du helt gratis beställa artiklar från vilken vetenskaplig tidskrift som helst. Det heter då fjärrlån men fungerar på både böcker och artiklar. Jag antar att det finns en begränsning i att tidskriften måste finnas på något svenskt bibliotek för att det skall fungera.
Om du går till ett universitetsbibliotek kan du få betala för pappret vid kopiering.
Så var det senast jag dristade mig till något sådant i alla fall.

Ja ekonomin i forskning är ett kaninhål i sig. En vanlig forskare får söka pengar till sin egen lön plus alla andra kostnader, om denne inte då undervisar. Då är lönen betald men forskning får göras på obetald övertid till varierande del. 40-timmars vecka kan man glömma.
There is no spoon.

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » tor 05 aug 2021, 14:20

Vitnir skrev:
tor 05 aug 2021, 13:58
Om du går till ditt folkbibliotek kan du helt gratis beställa artiklar från vilken vetenskaplig tidskrift som helst. Det heter då fjärrlån men fungerar på både böcker och artiklar. Jag antar att det finns en begränsning i att tidskriften måste finnas på något svenskt bibliotek för att det skall fungera.
Om du går till ett universitetsbibliotek kan du få betala för pappret vid kopiering.
Så var det senast jag dristade mig till något sådant i alla fall.

Ja ekonomin i forskning är ett kaninhål i sig. En vanlig forskare får söka pengar till sin egen lön plus alla andra kostnader, om denne inte då undervisar. Då är lönen betald men forskning får göras på obetald övertid till varierande del. 40-timmars vecka kan man glömma.
Biblioteken får inte artiklarna gratis. Inte heller universiteten. Dessa får betala två gånger först lönen till forskare som levererar innehållet till tidskriften, sedan för att göra materialet tillgängligt för studenter och anställda. Systemet är helt uppåt väggarna.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Användarvisningsbild
Erland
Inlägg: 3658
Blev medlem: lör 19 nov 2005, 21:08
Ort: Karlskoga

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Erland » tor 05 aug 2021, 16:44

Jag vill minnas att på den tiden jag jobbade på Luleå tekniska universitet så fanns det matematiktidskrifter som universitetet fick betala 100 000 kr/år för i prenumrationsavgift. Det är fullständigt orimligt.

Användarvisningsbild
Vitnir
Inlägg: 4463
Blev medlem: tor 31 mar 2005, 17:08
Kontakt:

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Vitnir » fre 06 aug 2021, 14:10

Ja det har varit tal om i tjugo år att man istället skall publicera i open access journaler, jag tror det fortfarande ligger kvar i träsket där ingen seriös överväger att publicera där.
För forskare är det livsviktigt att den forskning man publicerar skickas till tidskrifter med så hög impact factor som möjligt. Det är lite sjukt men är det tal om att söka tjänster så är det något som är med i rangordningen.

Och det är klart att det är någon som betalar även om det är gratis. Men det är en klar tillgång för den enskilde att vem som helst med ett bibliotekskort kan ta del av vad som helst som publiceras utan att betala.

Det har varit kris så länge som jag kan minnas för övrigt. Universiteten har en morot att examinera så många med doktorsexamen som möjligt eftersom de får en summa pengar varje gång. Så den mesta forskningen utförs av dessa doktorsstuderande.
There is no spoon.

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4556
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Johannes » mån 09 aug 2021, 13:50

När det gäller publicering är mitt intryck att det ändå rör på sig. Många forskningsfinansiärer kräver numera att resultaten ska publiceras open access. Flertalet traditionella vetenskapliga tidskrifter har hybrid-open access, dvs den som publicerar kan betala en avgift för att artikeln ska vara öppet läsbar för alla. I alla fall inom mitt fält.

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4556
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Johannes » mån 09 aug 2021, 13:54

Matte skrev:
tor 05 aug 2021, 14:20
Dessa får betala två gånger först lönen till forskare som levererar innehållet till tidskriften, sedan för att göra materialet tillgängligt för studenter och anställda. Systemet är helt uppåt väggarna.
Så har det i och för sig varit alltid. Universitet har i alla tider betalat lön till sina forskare och prenumerationsavgifter för tidskrifterna. Diskussionen som förts de senaste decennierna har handlat om att kostnaderna för prenumerationerna är för höga.

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » tis 10 aug 2021, 18:15

Johannes skrev:
mån 09 aug 2021, 13:54
Matte skrev:
tor 05 aug 2021, 14:20
Dessa får betala två gånger först lönen till forskare som levererar innehållet till tidskriften, sedan för att göra materialet tillgängligt för studenter och anställda. Systemet är helt uppåt väggarna.
Så har det i och för sig varit alltid. Universitet har i alla tider betalat lön till sina forskare och prenumerationsavgifter för tidskrifterna. Diskussionen som förts de senaste decennierna har handlat om att kostnaderna för prenumerationerna är för höga.
Det är ju verkligen ett understatement, särskilt som det finns allt mindre som motiverar de höga prenumerationspriserna. Tidigare kunde tidskrifterna hänvisa till tryck och distributionskostnader. Det är sant att publicering via open access blir vanligare, men det rör sig väldigt långsamt.
Hanne Kjöller diskuterar också systemet med citeringsindex i intervjuer med forskare. Ju oftare du blir citerad, särskilt i tidskrifter med hög "impact" faktor desto högre meritvärde både för individen och för den institution du verkar i. Det är nu ett rent kvantitativt mått som i sig inte säger något om kvaliteten i forskningsartikeln. Ingen av de intervjuade vågar hävda att man idag skulle ha uppfunnit detta system om det inte redan existerat.

Till saken hör också att det på samma sätt som det gått inflation i akademiska titlar så har antalet nya tidskrifter ökat till den grad att väldigt få forskare förmår hålla sig a jour med nya rön inom sitt forskningsområde. Stordelen av artiklarna förblir olästa med undantag för författaren själv och de som granskat den. Dock finns ett institutionellt tryck på forskarna att publicera sig. Ingen institutionsledning anmärker på den som för tionde gången pillar på en artikel för att få den publicerad, trots att samhällsnyttan i de flesta fall skulle bli större om hen lade ned det arbetet på att förbättra undervisningen av studenter i stället för att bidra till den enorma högen av olästa artiklar.

I det sammanhanget kommer Kjöller också in på kvalitetsfrågan och hänvisar främst till Ioannidis som menar att de flertalet publicerade artiklar - i vart fall inom det kliniska området - inte håller måttet. Inte replikerbara av en mängd skäl (en del av dessa har diskuterats här i andra trådar).

Det är sällan som jag har ändrat åsikter efter avslutad läsning. Jag har alltid varit för "fri forskning" i den meningen att det inte är fruktbart att ständigt efterfråga nyttan med olika forskningsprojekt och att politiker så långt möjligt bör hålla fingrarna borta. Men ett enkelt exempel fick mig att tänka om.

Ta pedagogiken som exempel. Vi har fått nära dubbelt så många pedagogikprofessorer idag som på 90-talet. Vad jag kan se har inget av den forskning som producerats på området kunnat bidra till kunskapsutveckling för att komma till rätta med svenska elevers försämrade läsförmåga. Naturligtvis är det inte rimligt att förvänta sig att alla pedagogiska forskare tar sig an uppgiften, men nog vore detta en mer intressant och relevant forskningsuppgift än att t ex studera svenska läroplansutveckling utifrån Judith Butlers genusteori, eller Foucaults subjektivitetsteori.

För många år sedan läste jag Polanyi och tog starkt intryck av Personal Knowledge där han beskriver forskningen som en profession. En profession präglas av autonomi och av att forskarsamhället s a s inympar ett professionellt samvete hos individerna. Men frågan är om inte detta är på väg att eroderas om utvecklingen går åt det håll som Kjöller beskriver.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4556
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Johannes » ons 11 aug 2021, 10:25

Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Det är ju verkligen ett understatement, särskilt som det finns allt mindre som motiverar de höga prenumerationspriserna. Tidigare kunde tidskrifterna hänvisa till tryck och distributionskostnader.
Kostnaderna har nog aldrig motiverats av tryck och distribution. På den tiden man tryckte och distribuerade tidskrifter var prenumerationsavgifterna mycket lägre. Kostnaderna har stigit helt enkelt eftersom förlagen har kunnat ut ett högre pris av marknaden, fram tills ett flertal universitet började sätta sig emot. Det man tar betalt för är ju tidskrifternas goda namn, inte för något nedlagt arbete.
Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Ju oftare du blir citerad, särskilt i tidskrifter med hög "impact" faktor desto högre meritvärde både för individen och för den institution du verkar i. Det är nu ett rent kvantitativt mått som i sig inte säger något om kvaliteten i forskningsartikeln.
Något säger det, men inte allt. För att bli publicerad i en tidskrift med hög impact factor krävs normalt att artikeln har en forskningshöjd som medger att den passerar över den högre tröskel sådana tidskrifter har. Sedan finns det förstås alltid enskilda undantag.
Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Ta pedagogiken som exempel. Vi har fått nära dubbelt så många pedagogikprofessorer idag som på 90-talet. Vad jag kan se har inget av den forskning som producerats på området kunnat bidra till kunskapsutveckling för att komma till rätta med svenska elevers försämrade läsförmåga. Naturligtvis är det inte rimligt att förvänta sig att alla pedagogiska forskare tar sig an uppgiften, men nog vore detta en mer intressant och relevant forskningsuppgift än att t ex studera svenska läroplansutveckling utifrån Judith Butlers genusteori, eller Foucaults subjektivitetsteori.
Inte mitt fält, men en närståendes. Det jag har fått höra är att det saknas pengar att göra riktig pedagogisk forskning i Sverige, så den mesta intressanta och relevanta forskningen görs i de anglosaxiska länderna, som då ofta saknar bra överlapp med svenska förhållanden.

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » ons 11 aug 2021, 18:37

Johannes skrev:
ons 11 aug 2021, 10:25
Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Det är ju verkligen ett understatement, särskilt som det finns allt mindre som motiverar de höga prenumerationspriserna. Tidigare kunde tidskrifterna hänvisa till tryck och distributionskostnader.
Kostnaderna har nog aldrig motiverats av tryck och distribution. På den tiden man tryckte och distribuerade tidskrifter var prenumerationsavgifterna mycket lägre. Kostnaderna har stigit helt enkelt eftersom förlagen har kunnat ut ett högre pris av marknaden, fram tills ett flertal universitet började sätta sig emot. Det man tar betalt för är ju tidskrifternas goda namn, inte för något nedlagt arbete.
Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Ju oftare du blir citerad, särskilt i tidskrifter med hög "impact" faktor desto högre meritvärde både för individen och för den institution du verkar i. Det är nu ett rent kvantitativt mått som i sig inte säger något om kvaliteten i forskningsartikeln.
Något säger det, men inte allt. För att bli publicerad i en tidskrift med hög impact factor krävs normalt att artikeln har en forskningshöjd som medger att den passerar över den högre tröskel sådana tidskrifter har. Sedan finns det förstås alltid enskilda undantag.
Matte skrev:
tis 10 aug 2021, 18:15
Ta pedagogiken som exempel. Vi har fått nära dubbelt så många pedagogikprofessorer idag som på 90-talet. Vad jag kan se har inget av den forskning som producerats på området kunnat bidra till kunskapsutveckling för att komma till rätta med svenska elevers försämrade läsförmåga. Naturligtvis är det inte rimligt att förvänta sig att alla pedagogiska forskare tar sig an uppgiften, men nog vore detta en mer intressant och relevant forskningsuppgift än att t ex studera svenska läroplansutveckling utifrån Judith Butlers genusteori, eller Foucaults subjektivitetsteori.
Inte mitt fält, men en närståendes. Det jag har fått höra är att det saknas pengar att göra riktig pedagogisk forskning i Sverige, så den mesta intressanta och relevanta forskningen görs i de anglosaxiska länderna, som då ofta saknar bra överlapp med svenska förhållanden.
Nej, tidskriftskostnaderna har motiverats med att forskning är snordyrt. Att det är skattebetalarna som står för fiolerna upplyses inte om. Jag kollade förresten vad det kostar att beställa vetenskapliga artiklar via mitt folkbibliotek. Har kostat 25 SEK + 2 spänn per sida, men nu har det blivit något billigare - 50 spänn/artikel oberoende av omfång. Alltså ungefär som att köpa böcker i bokhandeln.

Pedagogisk forskning saknar pengar idag? Jag har själv varit i branschen i ett tidigare liv då en skola jag jobbade på deltog i ett par FoU projekt. Jag vet inte om din närstående är särskilt missgynnad, men jag vågar påstå att pedagogisk forskning inte är särskilt kostnadskrävande. Särskilt inte om man jämför med vad t e x forskning i sådana ämnen som branddynamik eller akustik drar i fråga om resurser.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Användarvisningsbild
Vitnir
Inlägg: 4463
Blev medlem: tor 31 mar 2005, 17:08
Kontakt:

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Vitnir » tor 12 aug 2021, 10:54

Det mesta arbetet med tidskrifterna, det vill säga granskandet av dem sk. peer review görs dessutom helt gratis av andra forskare. Eller de får göra det på sin fritid om de inte kan smyga in det på arbetstid på något sätt.
There is no spoon.

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4556
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Johannes » tor 12 aug 2021, 13:14

Matte skrev:
ons 11 aug 2021, 18:37
Nej, tidskriftskostnaderna har motiverats med att forskning är snordyrt.
Hur de motiverats är såvitt jag kan se inte relevant. Prenumerationskostnaderna för vetenskapliga tidskrifter sätts på en marknad. Priset är helt enkelt vad marknaden är beredd att betala.
Matte skrev:
ons 11 aug 2021, 18:37
Pedagogisk forskning saknar pengar idag? Jag har själv varit i branschen i ett tidigare liv då en skola jag jobbade på deltog i ett par FoU projekt. Jag vet inte om din närstående är särskilt missgynnad, men jag vågar påstå att pedagogisk forskning inte är särskilt kostnadskrävande. Särskilt inte om man jämför med vad t e x forskning i sådana ämnen som branddynamik eller akustik drar i fråga om resurser.
Min närstående är inte forskare men lärare, och intresserad av pedagogisk forskning. Jag är inte insatt men det måste ju finnas en anledning till att det inte görs "riktig" pedagogisk forskning i Sverige. Mitt intryck är att det beror till viss del på att stora nationella forskningsprojekt som skulle behövas kostar för mycket, men så kanske inte är fallet. Jag tror att forskning inom exempelvis akustik är billigare "per projekt" än stora nationella projekt som omfattar hundratals eller tusentals elever.

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » tor 12 aug 2021, 18:53

Johannes skrev:
tor 12 aug 2021, 13:14
Matte skrev:
ons 11 aug 2021, 18:37
Nej, tidskriftskostnaderna har motiverats med att forskning är snordyrt.
Hur de motiverats är såvitt jag kan se inte relevant. Prenumerationskostnaderna för vetenskapliga tidskrifter sätts på en marknad. Priset är helt enkelt vad marknaden är beredd att betala.
Matte skrev:
ons 11 aug 2021, 18:37
Pedagogisk forskning saknar pengar idag? Jag har själv varit i branschen i ett tidigare liv då en skola jag jobbade på deltog i ett par FoU projekt. Jag vet inte om din närstående är särskilt missgynnad, men jag vågar påstå att pedagogisk forskning inte är särskilt kostnadskrävande. Särskilt inte om man jämför med vad t e x forskning i sådana ämnen som branddynamik eller akustik drar i fråga om resurser.
Min närstående är inte forskare men lärare, och intresserad av pedagogisk forskning. Jag är inte insatt men det måste ju finnas en anledning till att det inte görs "riktig" pedagogisk forskning i Sverige. Mitt intryck är att det beror till viss del på att stora nationella forskningsprojekt som skulle behövas kostar för mycket, men så kanske inte är fallet. Jag tror att forskning inom exempelvis akustik är billigare "per projekt" än stora nationella projekt som omfattar hundratals eller tusentals elever.
Nej, det är en sidofråga hur det motiveras. "Verkar på en marknad" - är det samma som att konstatera att den kapitalistiska logiken trängt in i kunskapsproduktionen. Det utreds noggrant av ekonomhistorikern Ylva Hasselberg i en artikel i Clarté. Läs den!

https://clarte.se/clarte-pa-naetet/69-2 ... er-marknad

Det är nu inte det mest centrala temat i Kjöllers bok. Hon försöker få svar på fråga vart våra, dvs skattebetalarnas pengar, tar vägen och hur det kan komma sig att Sverige tappar position i förhållande till jämförbara länder som inte satsat lika mycket resurser. Hennes utredning mynnar inte ut i några konklusiva svar, vilket man inte heller kan kräva. Kraven ska ställas på våra politiker som verkar ägna frågan ett tämligen förstrött intresse.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4556
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Johannes » fre 13 aug 2021, 09:16

Matte skrev:
tor 12 aug 2021, 18:53
Nej, det är en sidofråga hur det motiveras. "Verkar på en marknad" - är det samma som att konstatera att den kapitalistiska logiken trängt in i kunskapsproduktionen. Det utreds noggrant av ekonomhistorikern Ylva Hasselberg i en artikel i Clarté. Läs den!

https://clarte.se/clarte-pa-naetet/69-2 ... er-marknad
Den innehöll inte något nytt, och är dessutom ganska gammal. Jag förstår inte riktigt fixeringen vid bibliometrimåtten. Visst, man kan inte använda bibliometrimåtten för att jämföra olika vetenskapsområden. Har det egentligen varit ett reellt problem? Olika vetenskapsområden brukar ändå jämföras utifrån bredare perspektiv.

Det har hänt en del i konflikten om de höga prenumerationskostnaderna sedan 2009, även om striden knappast är avgjord. För ett par år sen sa University of California upp sitt prenumerationsavtal hos Elsevier, och UC står för närmare 2% av all akademisk publicering globalt, så det sätter förstås rejäl press på förlagen om de stora universiteten tar sådana åtgärder.

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6172
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Kris i forskningsfrågan..

Inlägg av Matte » sön 19 sep 2021, 15:52

Fixeringen vid bibliometrimåtten är olycklig, naturligtvis. Den finns på flera nivåer, hos politiker men också inom institutionerna. För de flesta forskare gäller det att visa kunna visa upp att man har många publikationer, särskilt i tidskrifter med hög s k impactfaktor. Det driver forskare att tillämpa den s k salamimetoden, att producera så många artiklar som möjligt på basis av samma dataunderlag. Det här ska nu inte ses som fristående från en annan tendens, nämligen att antalet vetenskapliga tidskrifter ökar exponentiellt. En av mina gamla lärare sa att han skulle kunna skriva en artikel i veckan - och få den publicerad. Detta på basis av material insamlat av hans doktorander. Det mesta av dessa skulle naturligtvis ligga oläst, förutom av honom själv och någon granskare.

Det här trycket på universitetsanställda att till varje pris forska och publicera har gått till överdrift, enligt Kjöller. Undervisning ses nästan överallt som en bestraffning för att vederbörande inte lyckas dra in forskningspengar. Undervisningen har nästan noll meritvärde. Misslyckad undervisning blir nästan aldrig demeriterande (kanske om vederbörande "kränkt" studenter). Som skattebetalare ska man här naturligtvis begrunda samhällsnyttan här.

En annan fråga som Kjöller siktar in sig på är kompetensen hos de som beslutar om forskning. Varför sitter folk i universitetsstyrelser som inte visat sig insatta eller ens intresserade av forskningsfrågor? Hur många vet ens vad forskningsministern heter?

Beträffande den politiska styrningen tror jag hon är inne på en linje att driva, nämligen en politisk samling kring uppenbara problem där forskningsgrundad kunskap saknas för att samla resurser till en bred och långsiktig insats. Det finns några brittiska exempel på detta som visade sig lyckosamma.
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Skriv svar