kajmals | kamjals betraktelser

[kamjal]

är det någon här som vill ta på sej att översätta min bok till engelska ?

det var en tjej söderut (en präst) som började men fullföljde aldrig. har inte råd att betala nån större summa, men översättaren får vara med och dela eventuella intäckter. andra språk går bra ocså.

en kanadensisk tjej tar upp delar av den på franska i en kommande bok

[delfinenflipper]

Jag kan översätta

[Litenklen]

Jag kan översätta

Från foliehattiska till förståelig svenska???
OK... börja...

[delfinenflipper]

Nej till engelska. Läs.

[kamjal]

tack för svar . men en jämtska och en norska erbjöd sej, så den kommer nog ut om ett par veckor , med några tilläg

[kamjal]

känner mej urgammal å 43 år kvar till 100 -årsdan. har bestämt jag skå åka tefat då!

[kamjal]

när jag blev välsignad
http://ufonat.wordpress.com/

[kamjal]

har varit skeptisk mot mandela hela tiden, tror han helt enkelt blev vald av en skara fångar i sydafrika, av en dold maktelit, som valde ut honom!

[kamjal]

andligt besök dimmensionsport oss mej !
http://ufonat.wordpress.com/

[kamjal]

när gud sa love till mej!
http://ufonat.wordpress.com/

[skunkjobb]

när gud sa love till mej!
http://ufonat.wordpress.com/

Heter du Love eller tog han fel på person?

[kamjal]

han menade love = kärlek

[kamjal]

när jag blev kåt på en grey http://ufonat.wordpress.com/2013/06/26/ ... n-en-grey/

[kamjal]

Völsungr-folket från de isländska sagorna
http://ufonat.wordpress.com/2013/06/29/volsungr-folket/

[kamjal]

Stalo-folket alla samiska områden från Härjedalen i sö- der till Kola-halvön i nordöst finns traditionen om Stalo. Rolf Kjellström har sammanställt och bearbetat traditionsmaterialet. Traditio- nens beskrivning av Stalo har av Kjellström sammanfattats med bl. a. följande: stor, kraf- tig, skägg och långt hår, har järnskjorta; lever på jakt, bl. a. renjakt med lockren, kan även ha boskap samt driva in skatt (stjäla) från samer- na. »Jaktlag» nämns: stalofolket kom överens om att ej gå in på varandras områden. Både fredliga och fientliga möten mellan Stalo och samerna refereras (Kjellström 1983 s. 215 f ) . Oavsett om traditionen om Stalo vilar på historisk grund eller ej finner man att fjäll- gravarnas människor stämmer rätt väl in på beskrivningen av Stalo: de är icke-samer (nordbor) och jagar i traditionellt samiska om- råden. Även uppgiften om att Stalo kommer över- ens om att hålla sig till vissa jaktområden kan sägas få stöd i de jämtländska fjällgravarna. Inger Steirli menar att fjället var allmänning, jaktligt sett oreglerat, och att huvudbytet (vildren) var fritt jaktbyte (Storli 1991 s. 135). Det fanns alltså inget behov av att i terrängen markera ett jaktrevir. Och hur skulle detta över huvud taget låta sig göras? Jaktområden är av nödvändighet stora till ytan och avgrän- sas av naturliga terrängfonnationer, fjäll, sjöar etc. Sådana gränser lär man sig utantill. Man har därför inte haft behov av an markera en bestämd plats i jaktområdet, t. ex. med gravmonument. Sannolikt har man ej heller hall lagfäst jakträtt. Behov av revirhävdandc gravhögar har funnits vid den fasta gården, oavsett om den funnits på fjället (södra Nor- ges fjällgravar) eller i de fjällnära dalgångarna som i Jämtland och Tröndelag. Att nämna Stalo utan att nämna stalotom- t e m a låter sig knappast göras. Stalotomter kallas tomtningar, ofta svagt ovala, med ned- sänkt bottenplan begränsat av en vall. Ofta ligger de på rad i närheten av övre trädgrän-