Sida 209 av 211

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: fre 07 jun 2013, 08:47
av kamjal
är det någon här som vill ta på sej att översätta min bok till engelska ?

det var en tjej söderut (en präst) som började men fullföljde aldrig. har inte råd att betala nån större summa, men översättaren får vara med och dela eventuella intäckter. andra språk går bra ocså.

en kanadensisk tjej tar upp delar av den på franska i en kommande bok

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: fre 07 jun 2013, 21:29
av delfinenflipper
Jag kan översätta

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: fre 07 jun 2013, 21:41
av Litenklen
delfinenflipper skrev:Jag kan översätta
Från foliehattiska till förståelig svenska???
OK... börja...

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 08 jun 2013, 02:19
av delfinenflipper
Nej till engelska. Läs.

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 08 jun 2013, 05:09
av kamjal
tack för svar . men en jämtska och en norska erbjöd sej, så den kommer nog ut om ett par veckor , med några tilläg

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: mån 10 jun 2013, 01:15
av kamjal
känner mej urgammal å 43 år kvar till 100 -årsdan. har bestämt jag skå åka tefat då!

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: mån 10 jun 2013, 01:48
av kamjal
när jag blev välsignad
http://ufonat.wordpress.com/

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: mån 10 jun 2013, 13:18
av kamjal
har varit skeptisk mot mandela hela tiden, tror han helt enkelt blev vald av en skara fångar i sydafrika, av en dold maktelit, som valde ut honom!

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: mån 17 jun 2013, 02:15
av kamjal
andligt besök dimmensionsport oss mej !
http://ufonat.wordpress.com/

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 22 jun 2013, 04:14
av kamjal
när gud sa love till mej!
http://ufonat.wordpress.com/

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 22 jun 2013, 15:27
av skunkjobb
kamjal skrev:när gud sa love till mej!
http://ufonat.wordpress.com/
Heter du Love eller tog han fel på person?

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 22 jun 2013, 16:48
av kamjal
han menade love = kärlek

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: ons 26 jun 2013, 15:18
av kamjal

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 29 jun 2013, 10:28
av kamjal
Völsungr-folket från de isländska sagorna
http://ufonat.wordpress.com/2013/06/29/volsungr-folket/

Re: kajmals | kamjals betraktelser

Postat: lör 29 jun 2013, 10:55
av kamjal
Stalo-folket alla samiska områden från Härjedalen i sö- der till Kola-halvön i nordöst finns traditionen om Stalo. Rolf Kjellström har sammanställt och bearbetat traditionsmaterialet. Traditio- nens beskrivning av Stalo har av Kjellström sammanfattats med bl. a. följande: stor, kraf- tig, skägg och långt hår, har järnskjorta; lever på jakt, bl. a. renjakt med lockren, kan även ha boskap samt driva in skatt (stjäla) från samer- na. »Jaktlag» nämns: stalofolket kom överens om att ej gå in på varandras områden. Både fredliga och fientliga möten mellan Stalo och samerna refereras (Kjellström 1983 s. 215 f ) . Oavsett om traditionen om Stalo vilar på historisk grund eller ej finner man att fjäll- gravarnas människor stämmer rätt väl in på beskrivningen av Stalo: de är icke-samer (nordbor) och jagar i traditionellt samiska om- råden. Även uppgiften om att Stalo kommer över- ens om att hålla sig till vissa jaktområden kan sägas få stöd i de jämtländska fjällgravarna. Inger Steirli menar att fjället var allmänning, jaktligt sett oreglerat, och att huvudbytet (vildren) var fritt jaktbyte (Storli 1991 s. 135). Det fanns alltså inget behov av att i terrängen markera ett jaktrevir. Och hur skulle detta över huvud taget låta sig göras? Jaktområden är av nödvändighet stora till ytan och avgrän- sas av naturliga terrängfonnationer, fjäll, sjöar etc. Sådana gränser lär man sig utantill. Man har därför inte haft behov av an markera en bestämd plats i jaktområdet, t. ex. med gravmonument. Sannolikt har man ej heller hall lagfäst jakträtt. Behov av revirhävdandc gravhögar har funnits vid den fasta gården, oavsett om den funnits på fjället (södra Nor- ges fjällgravar) eller i de fjällnära dalgångarna som i Jämtland och Tröndelag. Att nämna Stalo utan att nämna stalotom- t e m a låter sig knappast göras. Stalotomter kallas tomtningar, ofta svagt ovala, med ned- sänkt bottenplan begränsat av en vall. Ofta ligger de på rad i närheten av övre trädgrän-