Lambertz

[skeptiskelars]

Jag har förstått i alla fall så mycket om matematiska och statistiska formler att de kan vara helt vattentäta men fruktansvärt ointelligenta.
Stoppar man in skit i dem så kommer det ut skit.
Så jag gissar att man kan lämna GL:s formler därhän och rikta en eventuell granskning mot endast de data han stoppar in och de antaganden han gör om dessa data.
Ungefär så här:
Vi antar att TQ talat sanning i alla polisförhör, vi antar vidare att de slutsatser som herr penttinen och herr kvast kommit fram till är fullständigt korrekta och oantastliga, så stoppar vi in detta i formeln......och simsalabim, nu är det matematiskt bevisat att TQ/SB är skyldig så det bara dånar om det.

PS.
Jag stavar fullt medvetet "penttinen" och "kvast" med liten begynnelsebokstav, jag utelämnar även fullt medvetet förledet "van der" i ett av namnen.

[Anders G]

...Jag stavar fullt medvetet "penttinen" och "kvast" med liten begynnelsebokstav, jag utelämnar även fullt medvetet förledet "van der" i ett av namnen.

Du gör som du vill, men det slutar med att vi i VoF-sekten talar i tungor. Tydlig korrekthet har hittills inte skadat någon.

[ulltand]

Men jösses, han har väl ballat ut totalt.

[ulltand]

Igen:

Finns det någon som anser att han är rätt?

Det är så sjukt.

[Gambit]

Jag hoppas att jag inte jobbar i domstol den dag Lambertz sannolikhetsberäkningar blir allmän bevisvärderingspraxis och man efter varje rättegång ska dra in whiteboard-tavlan för den sedvanliga genomgången av Bayes sats för nämndemännen...

[skeptiskelars]

Han verkar ha fått myror i brallorna inför avsnitt 2 och försöker redan idag (en dag innan det sänds) att desvouera Dan Josefsson.
http://goranlambertz.se/fortsatt-gransk ... inarendet/

I Kevinärendet bör bl.a. följande frågor ställas av den som vill granska mediegranskningen.

1. Är granskarna objektiva till det som ska undersökas? Tycks de ha en förutfattad mening, eller är de förutsättningslösa? Är intrycket att granskaren intar en partsställning?

2. Presenterar granskarna material som säger emot granskarens slutsatser, eller döljs sådant? Nämns det t.ex.

– att pojkarna berättade för sina föräldrar samma kväll som det hände att de sett Kevin död,

– att pojkarna blev intressanta för polisen genom att föräldrarna tog kontakt,

– att det finns omsorgsfullt beskrivet i förundersökningen hur pojkarnas berättelse växte fram,

– att pojkarna berättade detaljer om Kevins död som tedde sig starkt autentiska,

– att pojkarna kontinuerligt berättade nya saker för föräldrarna, som i sin tur tog initiativ till nya förhör,

– att två barnpsykologer följde polisförhören från ett angränsande rum för att i möjligaste mån se till att pojkarna inte skadades psykiskt av förhören,

– att pojkarnas erkännande finns inspelat på band som finns bevarat?

3. Använder granskarna helt eller delvis oschyssta metoder? Nämns det t.ex. att SVT:s reportrar lurade poliserna i Arvika om syftet med granskningen?

4. Förekommer osakliga eller vinklade kommentarer?

5. Tycks det förekomma någon dold agenda, såsom att man är ute efter att berättiga något som man har gjort tidigare eller att komma åt någon särskild person? Drabbas någon enskild av granskningen på ett sätt som framstår som osakligt eller vinklat?

6. Är granskningen ärligt gjord i den meningen att den är öppen för att det kan förhålla sig på något annat sätt än som sägs eller antyds i granskningen, och så att de granskade får komma till tals på ett öppet och hederligt sätt?

7. Förekommer osaklig kritik i den meningen att kritiken såvitt framgår inte har stöd i granskningens resultat? Förekommer vinklade slutsatser i den meningen att en slutsats som dras framstår som tillkommen utan en balanserad vägning av fakta, eller i den meningen att slutsatsen uttrycks eller framträder som tillrättalagd eller färgad?

8. Förekommer vilseledande resultat, exempelvis så att det underlag som finns inte motiverar den slutsats som dras eller antyds?

[Matte]

Det förefaller som om han gjort vissa ansträngningar att sätta sig in i fallet. En av punkterna som är särskilt intressant är påståendet att pojkarnas "erkännande" finns inspelat. Lika avgörande som hans påstående om att det fanns tekniskbevisning i fallet Quick.

Beträffande Bayes teorem; alldeles bortsett från argumentet skit in - skit ut, så bör inte den statistiska modellen användas för att avgöra skulden i ett rättsfall. Filosoferna Edman (professor i Umeå) och lundensaren Sahlin har förklarat varför i ett par intressanta artiklar. Jag trodde att jurister hade detta klart för sig, åtminstone intuitivt.

[Gambit]

Jag trodde att jurister hade detta klart för sig, åtminstone intuitivt.

Det har vi.

[Pär C]

Kul och ambitiös typ, den där Lambertz. Detta måste vara det mest komplicerade sätt att säga det självklara och för sammanhanget cirkulära att om man tror på Thomas Quicks berättelse (till skillnad från Sture Bergwalls senare) så är sannolikheten att han gjort det mycket hög (men om man inte tror på den blir sannolikheten naturligtvis något helt annat). Det är ju en konsekvens av att de knappast från några omständigheter/bevis som inte går genom Thomas Quicks på ett eller annat vis, det skulle vara den sniffande hunden eller något ben bit som är någonting eller någonting annat eller bom som är öppen när den inte är stängd.

Och hur stor är ursprungssannolikheten för skuld generellt sett för någon som utförligt erkänt mord på personer som inte ens är döda.

[skeptiskelars]

Hans senaste alster, citerat ovan, är ju bara ett fåntrattigt försök att djävlas med Dan Josefsson, taffligt maskerat som något slags gudagivna riktlinjer för hur "granskning" skall gå till. Kanske herr pensionär Lambertz menar att dessa gudagivna riktlinjer bara är applicerbara på SvT i allmänhet och på Dan Josefssonska reportage i synnerhet.

Men varför inte ta och vända på steken ?
Lyft ut de gudagivna teser som inte är direkt applicerbara på fd (tack och lov) justitierådets granskande bok "Quickologi", dvs "att-satserna i pkt 2 och hela pkt 3.
Applicera resten på dåvarande justitierådet Lambertz`"gransking" av "Quickfallet" och hans gudagivna riktlinjer faller ihop som en luftpastej. Mina kommentarer i rött.
1. Är granskarna objektiva till det som ska undersökas? Tycks de ha en förutfattad mening, eller är de förutsättningslösa? Är intrycket att granskaren intar en partsställning?
-Är GL objektiv, har han en förutfattad mening, är han förutsättningslös, intar han en partsställning efter sitt debacle som JK?
2. Presenterar granskarna material som säger emot granskarens slutsatser, eller döljs sådant? Nämns det t.ex. (här följer ett antal att-satser som bara är applicerbara på "Kevin-fallet", jag utelämnar dem)
-Presenterade GL i boken "Quickologi något som sade emot de slutsatser han drog i sitt debacle som JK ?
4. Förekommer osakliga eller vinklade kommentarer?
-Förekom vinklade eller osakliga kommentarer i boken "Quickologi"?
5. Tycks det förekomma någon dold agenda, såsom att man är ute efter att berättiga något som man har gjort tidigare eller att komma åt någon särskild person? Drabbas någon enskild av granskningen på ett sätt som framstår som osakligt eller vinklat?
-Tycks GL i "Quickologi" ha någon dold agenda, såsom att han är ute efter att berättiga den katastrofala utredningen han gjorde som JK eller att komma åt någon särskild person, t ex Sture Bergwall, Pelle Svensson, Johan Asplunds envisa föräldrar ? Drabbas någon enskild av granskningen, t ex Sture Bergwall, som just fått sina morddomar undanröjda, men som av en HD-domare likt förb. pekas ut som skyldig ?
6. Är granskningen ärligt gjord i den meningen att den är öppen för att det kan förhålla sig på något annat sätt än som sägs eller antyds i granskningen, och så att de granskade får komma till tals på ett öppet och hederligt sätt?
-Har GL i "Quickologi" öppnat för att det kan förhålla sig på något annat sätt än det han bestämt sig för ? Har Sture Bergwall och resningsåklagarna och-domarna fått uttala sig i "Quickologi". Kanske för mycket begärt att de skulle få skriva egna avsnitt i GL:s bok, men frågan är om GL öht har pratat med någon av dem ?
7. Förekommer osaklig kritik i den meningen att kritiken såvitt framgår inte har stöd i granskningens resultat? Förekommer vinklade slutsatser i den meningen att en slutsats som dras framstår som tillkommen utan en balanserad vägning av fakta, eller i den meningen att slutsatsen uttrycks eller framträder som tillrättalagd eller färgad?
-Kommentar överflödig, han gör sig bara löjlig.
8. Förekommer vilseledande resultat, exempelvis så att det underlag som finns inte motiverar den slutsats som dras eller antyds?
-Se ovan.

Edit: Rättat stavfel

[skeptiskelars]

Herr Lambertz har nu gjort sannoikhetsberäkningar för TQ / SB:s skuld i samtliga av mordfallen och kommit fram till följande:

Beräkningarna är naturligtvis högst ungefärliga, men man kan vara relativt säker på att bevisvärdena ligger på ungefär den nivå som jag har kommit fram till.

Sammanfattningsvis är bevisvärdena, enligt mina beräkningar, dessa:

Therese Johannessen: ca 99,99 % när hänsyn har tagits till sex bevis
Johan Asplund: ca 99,99 % när hänsyn har tagits till fem bevis
Charles Zelmanovits: ca 99,71 när hänsyn har tagits till sex bevis
Yenon Levi: ca 98,27 % när hänsyn har tagits till sex bevis
Gry Storvik: ca 99,21 % när hänsyn har tagits till sex bevis
Trine Jensen: ca 99,93 % när hänsyn har tagits till fem bevis
Janny och Marinus Stegehuis: ca 99,87 % när hänsyn har tagits till sex bevis

http://goranlambertz.se/bevisvardena-i- ... ordfallen/

Jag räknar till åtminstone fyra uttryck för osäkerhet i en enda mening, [min rödfärgning]

Beräkningarna är naturligtvis högst ungefärliga, men man kan vara relativt säker på att bevisvärdena ligger på ungefär den nivå som jag har kommit fram till.

Finns någon statistikkunnig som kan räkna ut var hans 98-99%-iga säkerheter hamnar om man applicerar dessa fyra osäkerhetsmoment på dem

[ttias]

Två decimaler också!

[skeptiskelars]

Han ger sig aldrig.
Dags att SAOL byter ut ordet "rättshaverist" mot "lambertz" kanske ?
http://goranlambertz.se/granskningsnote ... ntar-nr-3/

[skeptiskelars]

Expesten gör bort sig igen och upplåter sin debattsida till ytterligare en av herr lambertz` många drapor.
Vuxna män som blivit utsatta för hypotetiska "pressande förhör" rör han glatt ihop med de verkliga pressande påtryckningar mot 5 / 7-åriga barn som vi kunnat beskåda i Dan J:s eminenta reportage nyligen.
Möjligen har drapan skrivits i stark affekt eftersom han blandar ihop "Ni" och "Du" utan att blinka.
Han har dessutom den ytterst dåliga smaken att antyda att någon avkomma till någon av de av Dan J. utpekade klantskallarna ev. har tagit illa vid sig av uppmärksamheten. Undrar vilken planet han lever på. (Expestens fetning i citatet nedan)

Tänk dig att det begås ett mord i den stad där du arbetar som polis. Det är en man C som mördas i sitt hem med en kniv. Du och kollegerna arbetar länge för att lösa mordet. Ni förhör ett stort antal personer varav en misstänkt, B.
B erkänner att han var hos C tidigare under dagen men säger att allt var bra när han gick därifrån. Hans berättelse kan inte spräckas trots omfattande och pressande förhör. Ni får råd av en psykolog, ställer nya frågor och får ett bestämt intryck att B ljuger. Och plötsligt erkänner han. Det blev svart säger B. Han blev som galen av något C sa. Han hade en kniv med sig för att han var hotad av en annan person, och han stack kniven i C.
B hade gjort sig av med kniven någonstans som han inte kunde minnas. Polisen kan inte hitta den, och annan bevisning saknas. Men B:s berättelse stämmer så långt den kan kontrolleras, och åklagaren väcker åtal. B döms för mordet.
En tid efter att B har frigetts tar reportern X på SVT kontakt. Minns B verkligen att han begick mordet? Var inte förhören väldigt hårda, och sa han inte efter ett tag bara det som poliserna ville höra? Kan han ha fått för sig att han stack kniven i C, men att det i själva verket rörde sig om ett falskt minne? Om han blir friad kan han få skadestånd på flera miljoner.
B nappar och X gör en dokumentär om fallet för SVT. Ni intervjuas. När dokumentären sänds framhålls de långa hårda förhören och hur angelägna ni var att få B att erkänna. B ter sig sympatisk. Han blev förvirrad av förhören och sa till sist bara vad poliserna ville höra. Han bar nästan aldrig kniv, och något hot kan han inte minnas. C var en av hans bästa vänner. En ny psykolog berättar om hur falska minnen kan skapas genom suggestion, till exempel vid förhör.
Du framställs som känslokall och obekymrad inför att förhören kunde ha gått fel. Flera tidningar hakar på budskapet om ett justitiemord och människor rasar. Dina båda barn far mycket illa av uppmärksamheten.

Hur f....har han mage att öht komma på iden att ens hypotetiskt jämföra vuxna, av domstol dömda, brottslingar med småbarn som av polisen utpekats som mördare efter synnerligen dubiösa "förhör".

Tack och lov att han är borta från rättsväsendet.

Hela eländet kan tas del av här:
http://www.expressen.se/debatt/berattel ... de-av-svt/

[myggan]

Jag blir så trött på dessa män...