Varför har vi de skadligaste skatterna?

Här kan du diskutera politiska ämnen som inte direkt rör vetenskap eller folkbildning.
Användarvisningsbild
Pär C
Inlägg: 4809
Blev medlem: sön 26 apr 2009, 17:56

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Pär C » ons 01 aug 2012, 17:27

Daxia skrev:Vi kan göra såhär. Se den första i denna lista med filmer. På 2 minuter beskrivs vad jordränta är med ett mer vardagligt språk...
Det har jag nu gjort utan att nu heller bli klokare. Är det inte bättre du förklarar med egna ord istället för att be mig titta på en massa filmer för att jag ska förstå hur jag har fel. Jag är med på att OECD föredrar skatt på mark framför byggnader men i övrigt är det helt blankt.
Senast redigerad av 3 Pär C, redigerad totalt 0 gång.
There are several ways to argue with idiots. None of them works.

Användarvisningsbild
J.K Nilsson
Inlägg: 5179
Blev medlem: tor 09 jun 2005, 22:18

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av J.K Nilsson » ons 01 aug 2012, 17:31

Om man med egna ord inte kan beskriva något på Svenska, varför skulle det då vara intressant?

J.K Nilsson
Jag vet att jag är dålig att uttrycka mig, ibland skriver jag varken logiskt eller stringent. Jag är varken korkad, dum eller elak men var snäll att ha överseende med mina sämre stunder. Fråga gärna men angrip mig inte.

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » ons 01 aug 2012, 20:18

Ni som har koll på economic rent och hittar några fel i texten nedan får hojta till. Jag använder situationen till att lära mig att förklara konceptet. Jag är långtifrån expert men gör ett försök.

Landskatt, skatt på monopolränta handlar om att skapa incitament att använda resurser effektivare.

Mark är en resurs som har olika efterfrågan på olika ställen. Efterfrågan uppstår från det omgivande samhällets samlade arbete. Desto mer infrastruktur och samhällsservice som staten bekostar i ett område, desto mer är marken värd. Antingen i form av nytta för den boende eller i form av potential till avkastning för en entreprenör. En gågata där det passerar 100 000 turister på en dag är exempelvis värd mer för en försäljare än en gata ute i öknen där inga turister finns. Detta värde har inte markägaren själv skapat, det är samhällets som helhet som skapat detta värde genom att gemensamt bygga en stad som drar turister. Så landskatt handlar om att samhället får tillbaka de värden som samhället skapat gemensamt. Se det som att synergieffekter mellan olika entreprenörer samlas upp i form av jordränta och sedan återlevereras till markägarna i form av mer nytta från staten. De värden som markägaren skapar själv beskattas däremot inte, ingen inkomstskatt, bolagsskatt eller sociala avgifter bör belasta den ensamma entreprenören. Man ska inte beskattas på de värden som markägaren själv skapar.

Omgivningen ger nytta till ägaren. Värdet på denna nytta bestämmer köparen själv genom att lägga det högsta budet när marken köps. Med landskatt så finns det både skyldigheter och rättigheter i samband med ett markköp. Köparen vet att den drar på sig en viss årlig landhyra som baseras på det pris som marken köps för. (Årlig landhyra = markpris vid köp * fast landskattfaktor) Köparen budgeterar därmed in landhyran när köparen lägger bud på marken. Marken sjunker i pris lika mycket som landhyran kostar köparen. Marginalkostnaden för markköparen ökar alltså inte, det blir inte dyrare att köpa mark och betala landhyra än det skulle ha kostat att köpa marken utan landhyra. Landskatten skapar alltså inga dödviktseffekter, den skapar inga snedvridningar på marknaden så som andra skatter skapar.

Exempelvis så skapar en bra skola i ett område ett högre markvärde eftersom barn i detta område får gå i denna skola. Markvärdet uppstår alltså från statens utgifter och andra entreprenörers arbete, exempelvis lärare och rektor. Och med landskatt går nu dessa värden tillbaka till samhället. Så genom landskatt så betalar alla medborgare exakt så mycket skatt som de själva anser sig få i form av nytta från samhället, alla sätter själv ett pris på den service de får. Detta eftersom alla markköpare i princip "väljer sitt skattetryck när de köper (monopoliserar) en bit mark, de väljer priset och därigenom landskatten de vill betala.

Markägare väljer att undanhålla en bit mark från samhället genom att äga rättigheten att bestämma över denna mark. Denna rättighet att bestämma över tomten är samma rätt som copyright eller patent. Det är en juridisk skapelse som får värde från omvärldens behov att använda det som just nu monopoliseras. Det är ett värde som uppstår ur brist, brist som nu monopolisten (spekulanten) delar med sig till omgivningen utan att marginalkostnader ökas för spekulanten. För jordränta handlar det om 30-40% av BNP som nu kan omvandlas från dyra markpriser till att bli landhyra. Så landskatten har potential att ersätta väldigt mycket av våra skadliga skatter som skapar en ökad marginalkostnad på många hundra tusen varje år för höginkomsttagare.

I en stad där mark är en bristvara och där det finns många som skapar värde i omgivningen så får mark flera hundra gånger högre markvärde än ute på landet. De som bor i staden får massor med nytta från sin omgivning i form av närhet till varor, tjänster och infrastruktur. Därför behöver en markägare göra rätt för sig och ge tillbaka lika mycket som de får.

Med landskatt så väljer alla sin egen skatt baserat på den service de vill ha från staten. Man kan säga att de som vill ha en nattväktarstat kan få det genom att flytta till ett ställe där staten inte erbjuder något annat än just rättsväsende, polis och försvar. Men samtidigt kan de som vill få tillgång till skola flytta till en plats där skolor erbjuds. Det kan alltså finnas anarkistiska/liberala samhällen inom det ramverk som landskatten spänner upp.

Hur skapas då effektivare resursanvändande? Jo, eftersom den enskilde entreprenörens arbete inte beskattas. Entreprenören beskattas inte om det arbetas övertid eller om den bygger en skyskrapa istället för en parkering. Landskatten är regressiv i förhållande till effektiviteten i markanvändandet, detta får en förtätande effekt i städer. Fler byggherrar bygger så högt det går för att maximera sin avkastning. För nu beskattas ju inte en högre byggnad, inte ens det arbete som krävs för att bygga skyskrapan beskattas. Det blir riktigt billigt att utföra nytta i samhället. Men istället dyrt att agera spekulant och hålla i mark som skulle kunna användas effektivare. Det här leder till att förtätningsviljan hos markägare i städerna är större än efterfrågan på bostäder, hyror pressas ner och ger billigare boende till alla.

Idag finns det exempelvis tusentals tomter inne i städer som borde användas till att bygga boende. Alla dessa skulle användas på ett optimalt sätt helt automatiskt med landskatt. Det intressanta är att landskatt skapar incitament till att skapa grönområden inne i städer. En park ökar landvärdet runt parken mer än landvärdet skulle ha varit om det bara funnits lägenheter där. Optimal användning av en bit mark kan alltså vara just ett grönområde om det saknas andra grönområden i närheten. Så en storstad tjänar på att göra det som skapar mest nytta för den lokala bygden, detta oavsett om nyttan är i form av en park eller en ny tunnelbana. När alla människors behov tillgodosetts så får samhället in mest skatt, så alla anstränger sig till det yttersta för att skapa värden som gynnar sina medmänniskor maximalt.

Resultatet blir iallafall att mark ute på landsbygden blir billig, bönder behöver inte belåna sig över öronen för att köpa lite mark att odla på. De slipper bidrag eftersom de bara får så mycket skatt som de själva valt när de budade på markköpet. Det hela fungerar eftersom vi har en fri marknad med konkurrens. Ingen budar noll kronor, för de måste buda högst för att få marken. Skatten är lika för alla men anpassar sig automatiskt efter förutsättningarna för skogsbruk, jordbruk, byggherrar och alla de andra sorters entreprenörer som finns. Den entreprenör som har högs förmåga kan enkelt lägga högst bud och skapa maximal profit. Det behövs därför inte sitta någon som räknar på hur mycket bidrag som ska delas ut till exempelvis bönder, de konkurrerar fram rätt skattenivå genom att använda marknadens prissättningsfunktion.

Därför är landskatt en skatt som gynnar de bästa entreprenörerna, och de boende som får billigt boende där de bästa entreprenörerna finns.

Användarvisningsbild
Anders G
Inlägg: 6837
Blev medlem: sön 18 dec 2005, 20:15
Ort: Walmington on Sea

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Anders G » ons 01 aug 2012, 21:01

Som alla utopiska perfekta beräkningar fullständigt ogörligt i praktiken. I den verkliga världen störs sådana här perfekta tankemaränger av väder och vind, feltajming, eftersläpning i nyttoberäkning etc etc.
They don't like it up'em, you know!

Användarvisningsbild
Pär C
Inlägg: 4809
Blev medlem: sön 26 apr 2009, 17:56

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Pär C » ons 01 aug 2012, 21:26

Tack för en ambitiös utläggningen. Jag förstår dock inte följande som du skrev innan.
Daxia skrev:En liten detalj, fastighetsskatt beskattar en förmögenhet, något som arbetats ihop. Landskatt beskattar bara monopolränta. Det är stor skillnad på att beskatta en förmögenhet och "economic rent"
Såvitt jag kan förstå så är det fortfarande en fastighetskatt vi har att göra med låt vara att man bara beskattar markvärdet och, får man förmoda, till mycket högre skattesats. Det är fastighetens värde som är skattebasen.
There are several ways to argue with idiots. None of them works.

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » ons 01 aug 2012, 22:29

Jag skulle snarare vilja kalla det hyra för att få äga monopolet över marken, en landhyra. Eller monopolränta som det också heter. Egentligen ska man nog inte kalla det en skatt överhuvudtaget, det ska nog mer ses som en avgift för att få bestämma över mark som egentligen tillhör samhället, en avgift för att få ta del av all nytta som samhället erbjuder i området.

Jag har läst i ekonomernas texter att landskatten inte kvalificerar under benämningen "skatt", för man betalar för värden man får efter eget tycke. Man prissätter själv de tjänster man erhåller. Man väljer själv vad det är värt att betala för samhällets tjänster. Och eftersom man budar på en fri marknad och därigenom väljer summan man vill betala genom konkurrens ska det snarare ses som en prenumeration på infrastruktur och samhällstjänster som staten erbjuder.

Den som erbjuder sig att betala högst hyra får äga marken.

Skattebasen är de värden som samhället erbjuder markägaren. Dvs allt!

En vanlig skattesats som de rekommenderar är 6% på markpriset. Inte så hög skattesats, eller?

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » tor 02 aug 2012, 06:59

Anders G skrev:Som alla utopiska perfekta beräkningar fullständigt ogörligt i praktiken. I den verkliga världen störs sådana här perfekta tankemaränger av väder och vind, feltajming, eftersläpning i nyttoberäkning etc etc.
Säg det till Hong Kong som har 0-17% skatt på arbete och obefintliga bolagsskatter. De får in ungefär hälften av alla skatteintäkter genom landhyra och rankas etta i de flesta listor om företagsgynnande klimat. De är även högt upp i listor som baserar sig på kriterier såsom grönområden, infrastruktur och billig kollektivtrafik.

Användarvisningsbild
J.K Nilsson
Inlägg: 5179
Blev medlem: tor 09 jun 2005, 22:18

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av J.K Nilsson » tor 02 aug 2012, 07:37

Hur fastställs "Landskatten"? Och Nej 6% i Landskatt betyder inget i en bondes sammanhang, det är övriga kostnader som göra att det är dyrt att producera mat.

J.K Nilsson
Jag vet att jag är dålig att uttrycka mig, ibland skriver jag varken logiskt eller stringent. Jag är varken korkad, dum eller elak men var snäll att ha överseende med mina sämre stunder. Fråga gärna men angrip mig inte.

Användarvisningsbild
Pär C
Inlägg: 4809
Blev medlem: sön 26 apr 2009, 17:56

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Pär C » tor 02 aug 2012, 07:56

Daxia skrev:Jag skulle snarare vilja kalla det hyra för att få äga monopolet över marken, en landhyra. Eller monopolränta som det också heter. Egentligen ska man nog inte kalla det en skatt överhuvudtaget, det ska nog mer ses som en avgift för att få bestämma över mark som egentligen tillhör samhället, en avgift för att få ta del av all nytta som samhället erbjuder i området.

Jag har läst i ekonomernas texter att landskatten inte kvalificerar under benämningen "skatt", för man betalar för värden man får efter eget tycke. Man prissätter själv de tjänster man erhåller. Man väljer själv vad det är värt att betala för samhällets tjänster. Och eftersom man budar på en fri marknad och därigenom väljer summan man vill betala genom konkurrens ska det snarare ses som en prenumeration på infrastruktur och samhällstjänster som staten erbjuder.

Den som erbjuder sig att betala högst hyra får äga marken.

Skattebasen är de värden som samhället erbjuder markägaren. Dvs allt!
Det finns åtskilliga problem, för att inte säga direkta fel, i denna skildring. Begrepp "skatt" har sin tydliga definition och det går inte "prata omkull" den genom att använda ord och uttryck som avgift för att få ta del av nytta, hyra, o s v. Dessutom så bygger ju hela resonemanget på att man upplöser den privata äganderätten till fastigheter.

Du skriver ju själv ovan och nedan att skatten är en procent på värdet och då är det som är skattebasen, inte något annat.
Daxia skrev:En vanlig skattesats som de rekommenderar är 6% på markpriset. Inte så hög skattesats, eller?
En sådan skattesats skulle innebär en ganska rejäl ökning av skatten på obebyggda fastigheten och en i snitt ganska måttlig höjning av skatten för bebeyggda fastigheter, om man jämför med den statlig fastighetskatt som rätt nyligen skrotades.
There are several ways to argue with idiots. None of them works.

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » tor 02 aug 2012, 08:09

Spelar det någon roll om "skatten" ökar om det inte ökar marginalkostnaderna för någon medborgare? Det kostar inte mer än det kostar utan skatten... utan någon skatt överhuvudtaget.

Användarvisningsbild
Pär C
Inlägg: 4809
Blev medlem: sön 26 apr 2009, 17:56

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Pär C » tor 02 aug 2012, 08:30

Daxia skrev:Spelar det någon roll om "skatten" ökar om det inte ökar marginalkostnaderna för någon medborgare? Det kostar inte mer än det kostar utan skatten... utan någon skatt överhuvudtaget.
Jag vet inte riktigt om jag förstår i dettas sammanhang vad som menas med att marginalkostnaden inte ökar. Marginalen på vad i förhållande till vad?

Är vi är överens om att skattens införande skulle öka kostnaden för att äga fastigheten i förhållande till innan skatten infördes?
There are several ways to argue with idiots. None of them works.

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » tor 02 aug 2012, 10:04

Pär C skrev:Jag vet inte riktigt om jag förstår i dettas sammanhang vad som menas med att marginalkostnaden inte ökar.
Låt säga att du bestämt dig för att köpa en villa. Du räknar fram att du är beredd att lägga 5225 kr varje månad för själva markköpet. Du lägger fram en kalkyl:

Du kan "exempelvis" låna en (1) miljon till 5% ränta och sedan amortera 5225kr/månad för att skaffa dig en normalstor bit mark att bo på. Du amorterar då totalt två miljoner på 32 år. Under 32 år betalar du alltså en miljon i ränta för att få en plats att bo på i Sverige.

Nu föreställer du dig hur det skulle vara med landskatt.
Med landskatt så skulle du bara vara beredd att betala 100k (100 000) för att köpa samma bit mark. Dvs amortera 522,50kr/månad i 32 år. Detta eftersom du vet att du även får en skyldighet att betala landskatt på 4702,50kr/månad när du väljer att äga en bit mark värd 100k. Amortering + landhyra = 5225 kr / månad.

Årliga landhyran = markpriset * landskattfaktorn. Landskattfaktorn är 0,5643 i detta exempel. Det är en väldigt hög landskatt för att tydligt visa vad som händer. Dagens ekonomer vill dock inte skapa ett större tryck/incitament än just 5-6% av landvärdet. Annars rasar markpriserna för snabbt och krossar ekonomin som har alldelse för hög skuldsättning. Landskatt måste därför införas långsamt under flera decennium.

Kostnaderna du drar på dig för att kunna äga marken ökar inte i relation till ett samhälle helt utan skatter. Du får ingen ökad marginalkostnad. Markköpare får ett mindre behov av att låna från banken och ekonomin blir inte lika känslig som idag då minsta ökning i räntan slår ut de flesta villaägarna. Ekonomerna vill därför använda landskatten till att dämpa bobubblor. Den förlorade tillväxten som en sprucken bobubbla innebär kostar otroligt för samhället. Denna kostnad kan undvikas om markpriserna sänks med en landskatt.

Användarvisningsbild
Pär C
Inlägg: 4809
Blev medlem: sön 26 apr 2009, 17:56

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Pär C » tor 02 aug 2012, 10:50

Daxia skrev:Låt säga att du bestämt dig för att köpa en villa. Du räknar fram att du är beredd att lägga 5225 kr varje månad för själva markköpet. Du lägger fram en kalkyl:

Du kan "exempelvis" låna en (1) miljon till 5% ränta och sedan amortera 5225kr/månad för att skaffa dig en normalstor bit mark att bo på. Du amorterar då totalt två miljoner på 32 år. Under 32 år betalar du alltså en miljon i ränta för att få en plats att bo på i Sverige.
Här har du rört till för du blandar ihop räntebetalning och amortering. Över huvud taget måste du hålla isär räntor (=kostnad) och amortering (=sparande). Den totala amorteringen kan aldrig bli högre än det ursprungliga lånebeloppet. Den årliga räntan på lånet uppgår till 50.000 kr och du kan du bara amortera 12.700 kr första året. Därefter kommer räntedelen successivt att minska och amorteringsdelen öka. Jag orkar inte räkna ut när lånet blir slutbetalt och hur mycket den samlade räntebetalning då kommer ha varit. Det kanske stämmer att det blir slutbetalt efter 32 år. Ett realistiskt antagande är att värdeökningen för marken är minst i samma nivå så när lånet är slutbetalt har jag en mark som är värde mer än den kostat mig (inköpspris + ackumulerade räntor).
Daxia skrev:Nu föreställer du dig hur det skulle vara med landskatt.
Med landskatt så skulle du bara vara beredd att betala 100k (100 000) för att köpa samma bit mark. Dvs amortera 522,50kr/månad i 32 år. Detta eftersom du vet att du även får en skyldighet att betala landskatt på 4702,50kr/månad när du väljer att äga en bit mark värd 100k. Amortering + landhyra = 5225 kr / månad.
Jag är inte klar över att 522,5 kr leder till ett lån på 100,000 kr till 5 % ränta som slutbetalas på 32 år, men så kanske det blir. (Edit: Jo, det bör stämma om det är rätt räknat i exempel 1 eftersom räntekostnaden är 1/10.)
Daxia skrev:Årliga landhyran = markpriset * landskattfaktorn. Landskattfaktorn är 0,5643 i detta exempel. Det är en väldigt hög landskatt för att tydligt visa vad som händer. Dagens ekonomer vill dock inte skapa ett större tryck/incitament än just 5-6% av landvärdet. Annars rasar markpriserna för snabbt och krossar ekonomin som har alldelse för hög skuldsättning. Landskatt måste därför införas långsamt under flera decennium.

Kostnaderna du drar på dig för att kunna äga marken ökar inte i relation till ett samhälle helt utan skatter. Du får ingen ökad marginalkostnad. Markköpare får ett mindre behov av att låna från banken och ekonomin blir inte lika känslig som idag då minsta ökning i räntan slår ut de flesta villaägarna. Ekonomerna vill därför använda landskatten till att dämpa bobubblor. Den förlorade tillväxten som en sprucken bobubbla innebär kostar otroligt för samhället. Denna kostnad kan undvikas om markpriserna sänks med en landskatt.
Det är så att du använder marginalkostnad när du egentligen menar något annat. Från Wiki: Marginalkostnad är den nationalekonomiska termen för den kostnad som ytterligare en insats för med sig.

Vad du nog menar är att totalkostnaden per år är densamma i båda exemplen. Detta stämmer dock inte eftersom amortering till skillnad från skatt och räntor inte är en kostnad. Totalutbetalningarna per år är dock densamma i båda exemplen men det beror mest på att du haft det som ett ingångsantagande. I exempel I har efter 32 år inga fler utbetalning (eller kostnader) att göra men en tomt värd minst 2 milj kr. I exempel II fortsätter du betala skatt även efter år 32.

Några fördelar för den enskild tomtägaren, vare sig för den som säljer den år 1 eller den som köper år 1, finns verkligen inte i exemplen.
Senast redigerad av 3 Pär C, redigerad totalt 0 gång.
There are several ways to argue with idiots. None of them works.

Användarvisningsbild
J.K Nilsson
Inlägg: 5179
Blev medlem: tor 09 jun 2005, 22:18

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av J.K Nilsson » tor 02 aug 2012, 10:53

Dels så är jag inte överens med dig om beräkningen. En landskatt på 5% om året på 100 000:- blir 5000:-, per månad blir det då en kostnad på 417:- vilket inte innebär någon skillnad i den totala kostnaden. Vilken landskatt räknar du med kommer att börja förändra köpeskillingar?

Men också över resonemanget att dämpa bostadsbubblor. Fastighetesskatten som vi visste var lika säker som begravningen var naturligtvis inräknad i den totala bostadskostnaden precis som den här "Landskatten" är. I ett samhälle med cementerade höga skatter så har vi anpassat konsumtion och lönekrav efter våra nettoinkomster. Skulle vi sänka skattetrycket så lär vi lägga det som avgifter såsom sjukvårdsavgift, socialavgift, inkomstförsäkringsavgift, m.m. Vi vill väll ha kvar samma service? Det här skulle innebära en större osäkerhet om vi skall justera avgifterna efter hur det går i de olika systemen som Anna Hedenborg föreslog att ju friskare vi blir desto lägre skall den sociala avgiften som arbetsgivaren betalar vara. Men låt gå för att vi ersätter våra skatter med "landskatter" på upp till 60%, inte skulle den ekonomiska dynamiken förändras. Räntor är ju avsedda att styra mot konsumtion eller sparanden. Vi skulle inte röra oss med delar av procentenheter när riksbanken går in för att justera inflationen utan vi kommer att höra talas om räntejusteringar på upp till tio tals procentenheter för att skapa sparande/slösande-incitamenten. D.v.s. det måste svida lika mycket i skinnet för att undvika en 10 000:- kredit i ett skattelöst samhälle som en 60 000:- kredit i ett skattsamhälle.

J.K Nilsson
Jag vet att jag är dålig att uttrycka mig, ibland skriver jag varken logiskt eller stringent. Jag är varken korkad, dum eller elak men var snäll att ha överseende med mina sämre stunder. Fråga gärna men angrip mig inte.

Daxia
Inlägg: 297
Blev medlem: tis 12 jul 2011, 15:11

Re: Varför har vi de skadligaste skatterna?

Inlägg av Daxia » tor 02 aug 2012, 11:58

Jag var lat och använde denna räknare. http://rakna.net/berakna/betala-av-lan/
Jag förutsätter att den räknar rätt. Men poängen är inte hur man räknar på ränta och olika sorters avbetalningar på lån. Poängen är att kostnaden inte ökar för individen, oavsett hur räntan räknas. Det är bara markpriset som minskar lika mycket som landskatten ökar. Totalkostnaden för dig blir +-0 i relation till att landskatten inte fanns.

Om du planerar att äga marken mer än 32 år så är det väl bara att räkna in det i din kalkyl innan du lägger bud på marken. Då kommer du inte vilja lägga många kronor på marken, och får därmed inte många kronor i landskatt. Men du kommer behöva buda högst av alla som vill äga marken i vilket fall. Och därmed kommer marken användas så effektivt som är möjligt överallt. Samhällen förtätas och vi kan lämna tillbaka mark till naturen som behöver mer plats för våra utrotningshotade djur.

Observera att skatten är till för att skapa incitament som gynnar de bästa entreprenörerna. De som inte känner sig manade att vara en effektiv entreprenör kan ju välja att hyra en bostad från någon entreprenör, en lägenhet i en hög byggnad eller så. De arbetar och betalar bohyra men betalar ingen skatt på det arbete de utför. Skatten betalas genom hyran till markägaren. Det förenklar skattesystemet om inte annat, nästa omöjliggör skattesmitning. Vi kan sparka fler statsanställda och låta dem göra nytta i markanden. Arbetskraft är ju trots allt en bristvara.

Låst