Kan Sverige försörja sig självt med livsmedel?

[Suresh]

I realiteten en mediegrej, där de som bryr sig mest är de redan frälsta. Utomlands har dety här funnits ett tag, men nån början på en självförörjningsvåg syns inte till.

Inte?

[JackBlack]

Frågan är vad man menar med självförsörjande, är det bara livsmedlen som ska vara inhemskt producerade eller ska man även räkna in insatser: bränslen, konstgödsel och djurfoder (som micke.d och trilobite tar upp)?

Så länge som vi har kvar dessa resursflöden så tror jag att vi på c:a 10 år kan ställa om vår livsmedelsproduktion så den blir helt inhemsk. Om vi däremot räknar in de externa resursflödena så blir det en helt annan utmaning och där ser det inte alls lika lätt ut.

Drivmedel är idag helt nödvändigt för det svenska jordbruket. Vi kan producera alternativa drivmedel från biomassa, avfall, gödsel, mm. Däremot tar det ändå tid att bygga upp små volymer, logistik och att anpassa jordbruksmaskinerna till dessa drivmedel. Att dra igång en anläggning för DME kostar kanske fem miljarder och kräver komponenter från andra länder.

En stor del av vårt jordbruk är konventionellt och är därför beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel. Om man tar bort det så tar det många år innan jorden fått tillbaks sin bördighet. Konstgödslet har också gjort att vi kunnat odla upp jordar som egentligen inte är så bördiga.

Hur självförsörjande vi kan vara beror också på vilken kost vi accepterar och var i landet vi bor. Speciellt i södra Sverige kan man få ut mer livsmedel per areal genom en vegetarisk kost. I norra Sverige är det inte möjligt på samma sätt eftersom vall är det enda man kan odla på många marker, det gör att köttproduktionen förblir viktig. SLU har räknat ut att vi behöver c:a 800 kvm jordbruksmark för att försörja en person med vegetarisk kost. Det är beräknat i klimatzon 3 på en gård utanför Uppsala. Sen tror jag inte man har räknat in sämre skördar pga torka och annat. Vi behöver ju egentligen ett ganska stort överskott på mat för att skapa marginaler vid sämre skördar.

Att jämföra med Andra världskriget blir fel eftersom vi då hade en helt annan livsmedelsproduktion. Många fler bodde fortfarande på landet, jordbruket var inte lika mekaniserat, vi har idag låtit jordbruksmark bebyggas eller växa igen, etc.

Får vi en allvarlig kris så tror jag att vi får svårt att ställa om livsmedelsproduktionen. Och så länge som dagens kortsiktiga mentalitet råder så tror inte jag att vi kommer att kunna förändra det.

[JackBlack]

"självförsörjning" i Stockholms innerstad, s.k gerillaodling

Det är odlingstäppor på en sådär 1 kvadratmeter. Räcker för ett par potatisplantor, några dillkvistar och litegrann sallad typ. Räcker hela vintern? Hmmm.

Detta är den senaste trenden blanbd innerstadens hipsters, och eftersom det är hipster det är fråga om är de extremt skickliga på att få sina egna små fritidssysselsättningar att framstå som något ytterst märkvärdigty och principiellt revolutionerande. Intresset för själförörning är i praktiken minimal. Om man talar om något mer konkret än tidningsartiklar, böcker, idebattnlägg, diskussionsaftnar etc.

Gerillaodling är bara en form av odling som förekommer och den går ut på att strunta i eventuella lagar och regler. När man talar om stadsodling så finns den under många andra former. Folk bygger hydro- och akvaponiska anläggningar hemma (det senare iofs oftast på landsbygden). Man kan också sluta avtal med kommunen för att få en bit mark att odla på. Det stora hindret för att dra igång något större är oftast kommunen men i vissa städer vet jag de som fått några hundra kvadratmeter att odla på. Ser man till Stockholm så är det dock ett ytterst problematiskt läge för självförsörjningen, något som Boverket och Naturvårdsverket tidigare belyst i en rapport. Däremot finns det forskning från SLU som visar att våra gräsmattor och trädgårdar i landet som helhet kan producera mycket livsmedel om de brukades för detta ändamål.

När det gäller stadsodling så finns det många bakomliggande tankar. En del vill göra det för att få medial uppmärksamhet, en del vill göra det för att belysa vikten av lokal matproduktion, en del vill göra det för de gillar att odla, osv. Jag håller själv på med stadsodling och anser att välklippta gräsmattor oftast är slöseri med mark. Istället kan man producera mat eller så kan man gynna den biologiska mångfalden genom att skapa en slåtteräng.

I Storbritannien så lärde man sig under Andra världskriget om behovet av att kunna odla sin egen mat, därför finns det också väldigt många köksträdgårdar kvar där. Stadsodling och självförsörjning av livsmedel är något som växer i världen, sen om man kan kalla det för en våg eller ej låter jag var och en bedöma.

Den hipster-attityd du talar om har jag märkt väldigt lite av, av flera hundra människor jag träffat så kan jag minnas en person som haft en hipster-attityd. Resten vill i grunden förändra samhället på något sätt, däremot är det nog många som har en naiv inställning.

[JackBlack]

Även om man klarar odlingen och drivmedlen och kanske kraftfoder och gödningsmedel (bekämpningsmedel?).
Hur blir det med reservdelar?

Sveriges verkstadsindustri och vår stålproduktion kan enkelt producera de mekaniska delarna. Värre är det med de högteknologiska komponenterna som kommit på senare år.

[Thomas P]

När det gäller stadsodling så finns det många bakomliggande tankar. En del vill göra det för att få medial uppmärksamhet, en del vill göra det för att belysa vikten av lokal matproduktion, en del vill göra det för de gillar att odla, osv. Jag håller själv på med stadsodling och anser att välklippta gräsmattor oftast är slöseri med mark. Istället kan man producera mat eller så kan man gynna den biologiska mångfalden genom att skapa en slåtteräng.

För små stadsplättar passar en kryddträdgård utmärkt. De är vackra, ger föda åt insekter, och färska kryddor gör skillnad i maten även i små mängder.

[take]

Sen ska man inte glömma kris-köttet nummer ett, kaninen. Det finns fler länder där man har haft omfattande kaninavel i kristider som lika fort har avtagit igen när krisen avtog.

[fråntaiga]

Sen ska man inte glömma kris-köttet nummer ett, kaninen. Det finns fler länder där man har haft omfattande kaninavel i kristider som lika fort har avtagit igen när krisen avtog.

kaniner och höns är inte fel...

[VeVeN]

Stadsnära odlingar

har naturligtvis funnits länge. Både för enskilt bruk, i kolonilotter och malmgårdar och litet mera storskaligt för komersiellt avsalu. Allt beläget, inte i stan, utan i dess utkant eller strax utanför. Det har alltid handlat om vissa specifika typer sv livsmedel, som frukt och grönt, inte om huvuddelen av det som folk i stan har ätit. Det har handlat om komplettering, inte om något självförörjningsprojekt. En stad kan per definition aldrig vara helt självförörjande utan är alltid beroende av en omvärld.

[ulltand]

Plantagons växthus blir landmärke vid E4

I många länder där storstäderna växer till enorma proportioner är man mycket intresserad av att utveckla miljövänliga, industriellt utformade odlingar i stadsmiljö. Det kan komma att bli en nödvändighet för att försörja storstädernas befolkning med mat i framtiden.

Corren om Plantagon
Plantagon om Linköpingsprojektet

Kanske det kan vara ett visst komplement till vissa väldigt stora städer, men det känns ändå som om det är mycket pengar för lite odling.

[take]

Plantagons växthus blir landmärke vid E4

I många länder där storstäderna växer till enorma proportioner är man mycket intresserad av att utveckla miljövänliga, industriellt utformade odlingar i stadsmiljö. Det kan komma att bli en nödvändighet för att försörja storstädernas befolkning med mat i framtiden.

Corren om Plantagon
Plantagon om Linköpingsprojektet

Kanske det kan vara ett visst komplement till vissa väldigt stora städer, men det känns ändå som om det är mycket pengar för lite odling.

Den där har jag redan sågat nånstans, var kan det vara? Leta leta....

Ah, där:
Växthuset har sin största glasytan riktad mot söder så den kommer att mista det som är den mest begränsande delen i tillväxten i växthus, ljustimmar både morgon och kväll.

Den kommer att få stora problem att bli av med värmen, denna kommer högst upp att elda upp växterna. Värme är redan ett problem i vanliga plana växthus.

Priset är något högt, man får cirka 100 0000m2 växthus av högsta standard för samma pengar som de nu får 4000m2 högt räknad.

Antingen måste de ha ett transportband så de olika växter kan passera varandra så det som är mogen hamnar i toppen i deras skördekammare eller så kommer de att få upp en del växter som inte är skördemogna och en del växter som har ruttnande frukter på sig.

Sedan är det allt det där med belysning, draperier, värmeisolering och verkningsgrad.

Och ännu en arbetsplats som inte går att fixa samhällsekonomiskt kollektivtrafik till med cirka 500 kontorsplatser.

Utöver detta har samma VD redan klått Flens kommun på en massa pengar för ett turistlandmärke som aldrig blev av, och är lite för engagerad i lite för många bolag med lite för lite avslutade projekt, för att tas på så mycket allvar av kommunen, tekniska verken och liu.

[JackBlack]

Plantagons växthus blir landmärke vid E4

I många länder där storstäderna växer till enorma proportioner är man mycket intresserad av att utveckla miljövänliga, industriellt utformade odlingar i stadsmiljö. Det kan komma att bli en nödvändighet för att försörja storstädernas befolkning med mat i framtiden.

Corren om Plantagon
Plantagon om Linköpingsprojektet

Kanske det kan vara ett visst komplement till vissa väldigt stora städer, men det känns ändå som om det är mycket pengar för lite odling.

Den där har jag redan sågat nånstans, var kan det vara? Leta leta....

Ah, där:
Växthuset har sin största glasytan riktad mot söder så den kommer att mista det som är den mest begränsande delen i tillväxten i växthus, ljustimmar både morgon och kväll.

Den kommer att få stora problem att bli av med värmen, denna kommer högst upp att elda upp växterna. Värme är redan ett problem i vanliga plana växthus.

Priset är något högt, man får cirka 100 0000m2 växthus av högsta standard för samma pengar som de nu får 4000m2 högt räknad.

Antingen måste de ha ett transportband så de olika växter kan passera varandra så det som är mogen hamnar i toppen i deras skördekammare eller så kommer de att få upp en del växter som inte är skördemogna och en del växter som har ruttnande frukter på sig.

Sedan är det allt det där med belysning, draperier, värmeisolering och verkningsgrad.

Och ännu en arbetsplats som inte går att fixa samhällsekonomiskt kollektivtrafik till med cirka 500 kontorsplatser.

Utöver detta har samma VD redan klått Flens kommun på en massa pengar för ett turistlandmärke som aldrig blev av, och är lite för engagerad i lite för många bolag med lite för lite avslutade projekt, för att tas på så mycket allvar av kommunen, tekniska verken och liu.

Det där med värmen finns det redan en lösning på. Man har ett fläktsystem som får luften att cirkulera in under byggnaden där den bidrar till att värma upp marken och den nedre delen. Sen om man kommer att nyttja det i Plantagon vet jag inte, det används hur som helst i andra växthus redan idag.

Men det kan mycket väl vara så att Plantagon inte är en bra lösning. Det som är mest intressant är nog verksamhetsmodellen. Sen tycker jag det är bra att man provar på nya lösningar.

[Suresh]

Stadsnära odlingarEn stad kan per definition aldrig vara helt självförörjande utan är alltid beroende av en omvärld.

Precis som alla är beroende av varandra, både stadsbor och lantisar.

I framtiden kommer dock självförsörjningsgraden bli ett stabilitetsvillkor för stadsutveckling. Att som Mexico City stå inför risken att behöva köra in allt sitt färskvatten med lastbil är ingen framgångsfaktor.

Äldre stadskärnor byggde in en viss livsmedelsproduktion, t ex genom möjligheten till köksträdgårdar i alla villahushåll. Dit kommer vi säkert igen.

En annan sak som skiljer dagens städer från gårdagens är att de inte längre är beroende av inflyttade från landsbygden för att växa. Det gör att framtidens stadsinnevånare i högre grad än idag kommer vara födda i staden, med de ändrade krav på stad-land-polariteten som det kan innebära.

PS -vet ni vilken som är världens glesast befolkade miljonstad?

[Knurd]

PS -vet ni vilken som är världens glesast befolkade miljonstad?

Det är städer i USA som dominerar topplistan. Och Sverige har tagit efter USA på många sätt.
https://www.youtube.com/watch?v=SQvMB3_VdOI

[Suresh]

PS -vet ni vilken som är världens glesast befolkade miljonstad?

Det är städer i USA som dominerar topplistan. Och Sverige har tagit efter USA på många sätt.
https://www.youtube.com/watch?v=SQvMB3_VdOI

Så lätt var det. Om jag minns rätt var det Chicago som toppade listan.

Staden skall vara tät och landsbygden luftig. Men glesheten skulle också kunna ge utrymme för stadsnära odling, om vi inte hellre vill ha stora villagräsmattor, förortsöar, stadsparker och pendlingsmotorvägar.

http://en.wikipedia.org/wiki/Urban_agriculture

[ulltand]

Den där har jag redan sågat nånstans, var kan det vara? Leta leta....

Ah, där:

Spännande, då kanske vi får läsa om någon skandal i lokaltidningen snart...

Tanken är väl att det ska bli en försöksanläggning, normalt ska dom knappast ligga i städer som i Sverige, utan i betydligt mer tätbefolkade. Men jag tycker också det låter som för mycket kostnad för ganska lite odlingsyta.

PS -vet ni vilken som är världens glesast befolkade miljonstad?

Det är städer i USA som dominerar topplistan. Och Sverige har tagit efter USA på många sätt.
https://www.youtube.com/watch?v=SQvMB3_VdOI

Mycket intressant.