Sida 1 av 1

Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: sön 11 nov 2018, 14:14
av Nemesis
Did everyone believe in religion in medieval Europe?

One common idea about medieval Europe was that everyone were firm believers in religion. If you were a Christian (or a member of the smaller Jewish and Muslim communities), then you accepted your faith without question. However, a closer look at the evidence reveals that people in the Middle Ages did have doubts about religion, and even espoused views that we might call atheism.

One of the most important studies in this area was published in 1988: “Religious faith and doubt in late medieval Spain: Soria, circa 1450–1500,” by John Edwards made use of records from the Spanish Inquisition to better understand some of the popular views on Christianity.

...

The work by John Edwards is not the only example uncovered by historians that showed medieval Christians could show scepticism and even disbelief over the views and practices promoted by the Catholic church and its officials. After noting studies from other parts of Europe, he concludes:

Medieval evidence thus seems to support the general principle that religious doubt is an intrinsic part of faith. Therefore, even if Febvre was right to argue that “atheism”, in any modern sense, was not an option in the sixteenth century or earlier, it does appear none the less that there was indeed genuine religious scepticism in late medieval and early modern Europe. The question which remains, though, is where and how such an attitude originated. The striking similarity of material from such widely differing regions and periods raises important issues concerning the interpretation of “popular” religion and its relationship to the religion of “elites”.
Intressant artikel som visar på att tvivel på religiösa sanningsanspråk inte bara är ett modernt (eller antikt) fenomen, utan även förekom under medeltiden.

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: tis 20 nov 2018, 15:22
av Dûrion Annûndil
Anekdotiskt kan väl nämnas att historieböckerna har gott om "religiöst tvivel" i form av krig och konflikter mot kätterska läror inom det katolska Europa. Katarer och Husiter är väl mest kända, men även en massa lokala rörelser som slagits ner ända sedan Västroms fall. Om det inte är en populärhistorisk bok så känns det som om någon slagit in öppna dörrar...

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: ons 21 nov 2018, 10:38
av Johannes
Fast det är skillnad mellan att tvivla på guds existens och att käbbla om vilken religiös lära som är den rätta.

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: ons 21 nov 2018, 15:02
av ttias
Om man vänder på det. Det känns inte som i historisk tid, men när jag gick i småskolan så räknades folket i vissa länder som muslimer, andra länder som kristna osv. Den där generaliseringen förekommer antagligen än idag.

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: fre 23 nov 2018, 09:18
av Erland
Ett svenskt exempel är bonden Botulf i Gottröra, som sade att han inte trodde på transsubstantiationsläran, dvs. att brödet och vinet vid nattvarden bokstavligen förvandlas till Jesu kropp och blod. För detta blev han bränd på bål som kättare 1311. Han är den enda som avrättats som kättare i Sverige. (Här måste vi räkna bort Stockholms blodbad 1520, där kätteri var en anklagelsepunkt.)

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: sön 25 nov 2018, 22:42
av Nemesis
Johannes skrev:Fast det är skillnad mellan att tvivla på guds existens och att käbbla om vilken religiös lära som är den rätta.
Det tycker jag med. Att de kristna och muslimerna tvivlade på varandras religioner är knappast uppseendeväckande. Större skillnad att förkasta all religion.

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: sön 25 nov 2018, 22:44
av Nemesis
Erland skrev:Ett svenskt exempel är bonden Botulf i Gottröra, som sade att han inte trodde på transsubstantiationsläran, dvs. att brödet och vinet vid nattvarden bokstavligen förvandlas till Jesu kropp och blod. För detta blev han bränd på bål som kättare 1311. Han är den enda som avrättats som kättare i Sverige. (Här måste vi räkna bort Stockholms blodbad 1520, där kätteri var en anklagelsepunkt.)
Han kände jag faktiskt inte till, tack för informationen och länken! :)

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: tis 02 apr 2019, 23:16
av Migi
ttias skrev:
ons 21 nov 2018, 15:02
Om man vänder på det. Det känns inte som i historisk tid, men när jag gick i småskolan så räknades folket i vissa länder som muslimer, andra länder som kristna osv. Den där generaliseringen förekommer antagligen än idag.
Majoriteten, så klart (och hur de behandlar minoriteterna).

Annars är Augustinus av Hippo intressant, han ansåg att man inte skulle tolka 1:a Mosebok bokstavligt. "Dag" skulle ses som en "väldigt lång tid som för Gud var som en dag".

Re: Tvivel på religiösa sanningsanspråk under medeltiden

Postat: mån 15 apr 2019, 16:57
av kornelija.skei
Hej! Jag är en tredjeårsstudent i skandinaviska studier från Litauen. Var god svara på frågeformuläret: ''Kristendomens betydelse i det svenska samhället". För att jag är från Litauen är det svårt att ifrågasätta svenskar, så jag vill att du ska hjälpa mig. Tack så mycket!

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIp ... w/viewform