Sida 1 av 1

Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: tor 06 dec 2018, 23:04
av Dûrion Annûndil
Jag funderar över personalbristen i offentlig sektor, närmast Sjukvård, Polis och Brandkår...

I min ekonomiska naivitet så föreställer jag mig att det framgångsrikaste sättet att locka folk till dessa yrken, eller locka tillbaka de som lämnat det, vore att förbättra löner och villkor.
Mitt intryck av vad de som jobbat inom dessa fält är likaledes att det är just löner och villkor som är det främsta bekymret.

Men mitt intryck är även att arbetsgivaren (dvs landsting, kommuner, myndigheter) och regeringar (oavsett vilken) istället förespråkar kompetensutveckling och en ökning av utbildningsplatser - vilket jag tolkar som att man först och främst vill öka antalet kandidater till varje jobb (utbildningsplatser), och att enda sättet att förbättra löner och villkor är genom att förtjäna en högre tjänst...

Verkar inte det här lite... orationellt? Kompetensutvecklingen har ju bevisligen inte lett till högre löner eller bättre villkor, och personalbristen/avhoppen fortsätter. Och arbetsgivaren verkar vara ovillig att erbjuda bättre löner och villkor till de redan anställda, men väl till inhoppande (dyrare) inhyrd personal...

Vad är det som hindrar exempelvis Landstinget från att säga stopp till inhyrning och istället höja lönerna? Är det något slags systemfel? :?

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: fre 07 dec 2018, 15:51
av micke.d
Dûrion Annûndil skrev: Vad är det som hindrar exempelvis Landstinget från att säga stopp till inhyrning och istället höja lönerna? Är det något slags systemfel? :?
En sak som hindrar är att det på många håll är så illa att verksamheten inte alls skulle fungera om man sade stopp för inhyrning. Och verksamheten (t ex vårdcentraler) måste ju fungera.

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: fre 07 dec 2018, 21:07
av Dûrion Annûndil
Men varför inte fasa ut inhyrning? Varför höjer inte berörda arbetsgivare lönerna och förbättrar villkoren? De måste väl se att det är vad som krävs för att behålla personalen och locka till sig ny?
Gör de inte det, eller gör de det men kan inte?

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: lör 08 dec 2018, 01:27
av skogaliten
Dûrion Annûndil skrev:Men varför inte fasa ut inhyrning? Varför höjer inte berörda arbetsgivare lönerna och förbättrar villkoren? De måste väl se att det är vad som krävs för att behålla personalen och locka till sig ny?
Gör de inte det, eller gör de det men kan inte?
I vissa fall, så försöker man göra precis som du föreslår, man höjer löner, ändrar med arbetstider och andra villkor, men åtminstone vad det gäller bl.a. att få läkare att vilja jobba i glesbygd, så har man svårt att få napp ändå.
Det är t.o.m. så, att det kan vara marigt att hitta läkare som tar en fast anställning på en vårdcentral, där pendlingstiden ligger på 30-40 minuter ut från en större stad, men där vårdcentralen ligger i en glesbygdskommun... Fan vet vad det beror på. Kanske har en grupp läkare helt enkelt blivit giriga, och inser att de kan idka näst intill utpressning mot regioner och landsting genom att jobben som stafettläkare istället?
Mycket möjligt att NPM spökar en del, och avhåller läkare från att välja vissa arbetsplatser dock. Det där styrsystemet är ett riktigt elände, sådant som egentligen inte kan mätas, ska mätas ändå.

I min region har det gjorts en del, men långt ifrån tillräckligt, vad avser att höja löner och förbättra andra villkor för sjuksköterskor och undersköterskor. Det finns en hel del tämligen horribla exempel på "dålig organisation", men inte alltför usla löner, eller något "bättre organisation" men minimala löner.
Det som verkar vara det som ger mest negativ kritik, är inte lönenivån, utan arbetsmiljön i form av arbetstider, arbetsinnehåll, skiftsystem, inflytande på arbetsplatsen...

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: lör 08 dec 2018, 14:02
av Tryggve
Dûrion Annûndil skrev: Men mitt intryck är även att arbetsgivaren (dvs landsting, kommuner, myndigheter) och regeringar (oavsett vilken) istället förespråkar kompetensutveckling och en ökning av utbildningsplatser - vilket jag tolkar som att man först och främst vill öka antalet kandidater till varje jobb (utbildningsplatser), och att enda sättet att förbättra löner och villkor är genom att förtjäna en högre tjänst...
Jag såg precis detta:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ ... programmet
Utökningen av antalet utbildningsplatser har inte lett till fler utbildade.

Under en nationell konferens i Göteborg nyligen, där 23 av 25 lärosäten som utbildar sjuksköterskor samlats, diskuterade man frågan och lärosätena var överens; regeringens satsning leder inte till att det blir fler sjuksköterskor ute i landet. Istället har det lett till sjunkande antagningspoäng, lägre kvalitet på utbildningen, färre som tar examen och stor brist på praktikplatser.

– De som kommer in på utbildningen nu har så mycket lägre baskunskaper, det gör att de inte klarar utbildningskraven i samma utsträckning som tidigare. Vi lägger stora resurser på studenter som inte klarar utbildningen, säger Inger Jansson.

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: lör 08 dec 2018, 22:44
av Dûrion Annûndil
Jag såg också detta och det föranledde att jag startade tråden. Resultatet är väl detsamma på polisutbildningen och lärarutbildningen - fler platser på högskolan fyller i slutändan inte tjänsterna.
Vilket väl borde gått att räkna ut. Om jag var cynisk skulle jag istället gissa att enda rimliga anledningen att stödja en sådan plan vore förhoppningen att fler sökande till tjänsterna skulle leda till att fler är villiga att acceptera de dåliga villkoren... Alltså indirekt en slags "lönedumpning"... Detta då trots att det väl för bara något år sedan var på nyheterna att nyutexaminerade sjuksköterskor solidariskt vägrade att acceptera ingångslön under 25000 kronor.
skogaliten skrev:I min region har det gjorts en del, men långt ifrån tillräckligt, vad avser att höja löner och förbättra andra villkor för sjuksköterskor och undersköterskor. Det finns en hel del tämligen horribla exempel på "dålig organisation", men inte alltför usla löner, eller något "bättre organisation" men minimala löner.
Det som verkar vara det som ger mest negativ kritik, är inte lönenivån, utan arbetsmiljön i form av arbetstider, arbetsinnehåll, skiftsystem, inflytande på arbetsplatsen..
Ja, just dåliga arbetsförhållanden verkar ju vara något som blir en ond spiral pga för få anställda, som leder till att ännu fler sjukskriver sig eller slutar, vilket leder till än sämre arbetsförhållanden...osv.
I det läget borde väl enda lösningen vara att erbjuda bättre villkor, och nyanställa. Men det ses som en oekonomisk investering?

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: sön 09 dec 2018, 13:46
av Tryggve
Ett annat sätt vore kanske att ändra sättet som man arbetar på. I Mölndal så har man testat en modell med kortare arbetsdag för personalen på en avdelning på SU. Det verkar ha slagit tämligen väl ut.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/20 ... i-molndal/


Man har anställt mer personal i samband med detta. Men det handlar inte om att man har gått ned till sex timmars arbetsdagar, som det ibland har påståtts.
I medierna har projektet i Mölndal beskrivits som att personalen gått ner till sextimmars arbetsdag. I realiteten handlar det dock om att arbetstiden är kvoterad, vilket innebär att anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskor fem dagar i veckan arbetar sex timmar inne på en operationssal. Utöver det har varje medarbetare två timmar i veckan avsatta till utvecklings- och utbildningstid.


För att få ekvationen att gå ihop var man tvungen att anställa total 15 nya sjuksköterskor och undersköterskor.
Dock så hinner man med betydligt fler operationer nu än tidigare. Så ur det perspektivet så har man väl blivit mer effektiva.

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: mån 10 dec 2018, 00:08
av Erland
Vare sig man höjer lönerna, förbättrar arbetsförhållandena eller kortar arbetstiderna och anställer fler så kostar det pengar. Varifrån ska man ta dem?

(Oj, nu blev jag politisk. Fy på mig :))

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: mån 10 dec 2018, 08:29
av Anders G
Språkpolisen rättar: Oavsett om...

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: mån 10 dec 2018, 18:42
av Tryggve
Erland skrev:Vare sig man höjer lönerna, förbättrar arbetsförhållandena eller kortar arbetstiderna och anställer fler så kostar det pengar. Varifrån ska man ta dem?

(Oj, nu blev jag politisk. Fy på mig :))
Varifrån pengarna eventuellt ska tas är definitivt en politisk diskussion, och jag tror att det finns ett flertal trådar om det redan i den stängda politik-avdelningen. Den här tråden behöver inte bli ytterligare en. :-)

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: tis 11 dec 2018, 22:29
av Dûrion Annûndil
Så oavsett politiska åsikter om "varifrån ska pengarna komma", så verkar det i slutändan som om den enda slutsatsen som ekonomiska kalkyler borde komma fram till, att det som behövs är mer pengar och förbättrade villkor för personalen?

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: tis 15 jan 2019, 17:23
av Matte
Sannolikt är NPM- en av bovarna i dramat. Om man bortser från de administrativa och ekonomiska aspekterna och enbart ser till konsekvenserna för arbetsvillkor/arbetsmljö torde det bidra till vantrivsel. Om allt mer av arbetstiden läggs på redovisning och dokumentation av vad man gör innebär det inte bara en frustration över att inte räcka till. Det undergräver också upplevelsen av kontroll och får kompetenta personer att känna att deras professionalitet ifrågasätts.

Re: Den ekonomiska modellen för offentlig sektor

Postat: ons 23 jan 2019, 15:47
av Johannes
Jag tror att det handlar om ett mer fundamentalt problem. Inom nästan alla kvalificerade yrken är det brist, vilket torde innebära att det helt enkelt inte finns folk. På samhällsnivå spelar det mindre roll om mer pengar läggs på t ex sjuksköterskor, om det innebär att det i stället blir färre lärare.

Man kan fråga sig hur det har blivit så. För något drygt sekel sen var 80% av befolkningen bönder, vilket innebär att resterade 20% innehade alla de yrkesgrupper som det idag är brist på, trots att idag nästan 100% av befolkningen är tillgänglig för dessa yrken. Förklaringen är förstås att kraven i samhället höjts successivt. De 80 procenten bönder behövde bara nätt och jämnt lära sig läsa och räkna, och kunde bara förvänta sig mycket rudimentär sjukvård. Idag ska alla gå ut skolan med uppfyllda mål, och resurskraven för att kunna ge världens bästa sjukvård jämlikt till alla har ökat nästan geometriskt. Till slut har vi nu nått ett läge där kraven är så höga i samhället att humanresursen inte riktigt räcker till för att möta dem.