Fråga forskare i psykologi!

Diskutera sociologi, historia, religionsvetenskap, ekonomi, språk, statsvetenskap o.s.v. ur ett vetenskapligt perspektiv.
Användarvisningsbild
smiskos
Inlägg: 3195
Blev medlem: lör 28 okt 2006, 09:25
Ort: Borås

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av smiskos » ons 24 mar 2010, 16:56

Ett inlägg flyttades till kajmals betraktelser
0 naturvetenskapsmän kan förklara detta inlägg.

våningssäng
Inlägg: 102
Blev medlem: fre 02 apr 2010, 09:20

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av våningssäng » lör 03 apr 2010, 23:21

Varför tar inte Psykologer kontakt med närstående (om så finns) till personer som kommer och söker för psykiska problem i högre utsträckning?
De som känner personen som har psykiska problem borde kunna ge väldigt bra input för att psykologen skall klara av och lista ut vad det kan vara.

Användarvisningsbild
Clajo
Inlägg: 1000
Blev medlem: tis 25 sep 2007, 19:20

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Clajo » sön 18 apr 2010, 14:07

våningssäng skrev:Varför tar inte Psykologer kontakt med närstående (om så finns) till personer som kommer och söker för psykiska problem i högre utsträckning?
De som känner personen som har psykiska problem borde kunna ge väldigt bra input för att psykologen skall klara av och lista ut vad det kan vara.
Sveriges Psykologförbund skrev:Tystnadsplikt och respekt för individens integritet är en grundläggande princip som gäller för alla psykologer i deras yrkesutövning.

Detta har också kommit till uttryck i de etiska principerna för psykologer. Tystnadsplikten och sekretessen finns också reglerad i olika lagar. För psykologer som arbetar inom den privata hälso- och sjukvården regleras tystnadsplikten i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS).

För psykologer som arbetar inom offentlig verksamhet regleras sekretessen i sekretesslagen. Förutom de sekretessregler som finns till skydd för den enskilde individens integritet finns sekretess för psykologiska testinstrument som syftar till att skydda själva testinstrumentet. Även om enskildas uppgifter hos psykolog är omgärdad av en stark sekretess finns det vissa situationer där uppgifter ändå kan komma att lämnas till olika myndigheter. Det är viktigt att varje psykolog är väl förtrogen med de sekretessbestämmelser som gäller inom den verksamhet där psykologen arbetar.

Användarvisningsbild
smiskos
Inlägg: 3195
Blev medlem: lör 28 okt 2006, 09:25
Ort: Borås

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av smiskos » tis 27 apr 2010, 08:24

Diskussion om ovanstående flyttades till sidotråden.
0 naturvetenskapsmän kan förklara detta inlägg.

Användarvisningsbild
FudoMyoo
Inlägg: 8949
Blev medlem: ons 29 dec 2004, 15:24

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av FudoMyoo » tis 27 apr 2010, 09:08

Jag har en fråga med anknytning till kognitionspsykologi (fast kanske har den inte ens undersökts?). När människans sinnesorgan tar emot stimuli, så omvandlas det (om jag förstått min fysiologi rätt) så småningom till nervsignaler som färdas in mot hjärnan för bearbetning, som sen till slut skapar en medveten upplevelse som en "funktion" av dessa stimuli. Låt säga att vi har en kaffedrickare, som alltid gillat sin mormors kokkaffe, men så en vacker dag när han dricker sin mormors kaffe, så säger han- Nä det här var inte gott, det smakar inte som det gjort tidigare.

Detta verkar indikera att någon gång i denna process då hjärnan bearbetar signalerna från smak- och luktnerverna, så kopplas också minnescentra in eftersom en jämförelse sker med kaffesmaken man upplever nu och ens "smakminne" av mormors kokkaffe. Min fråga är, vet man om dessa "jämförelser" med minnet sker före eller efter man har sin medvetna upplevelse av kaffet man dricker nu?

Som sagt, kanske har denna fråga inte ens undersökts empiriskt, men rent hypotetiskt tänker jag mig att om man vet vilka områden i hjärnan som aktiveras när man får tillgång till sina minnen, och man vet vilket område i hjärnan som aktiveras när man har medvetna upplevelser (av exempelvis smakerna från kaffet man dricker), så borde det gå att se när i tiden minnet "kopplas in".

Om någon undrar varifrån jag fått denna märkliga fundering så är det för att ett avgörande argument i Daniel Dennetts medvetandefilosofiska artikel Quining Qualia bygger på ett empiriskt antagande om hur det ligger till i denna fråga. Fast den artikeln tror jag inte behöver läsas för att svara på frågan.
Ordnung muss sein.

Användarvisningsbild
Xantippa
Avstängd
Inlägg: 7043
Blev medlem: fre 20 jun 2008, 21:21

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Xantippa » tis 18 maj 2010, 12:34

Jag har en fråga angående nätbaserad terapi. Funkar det? Fördelar/nackdelar? En kompis har kontakt med en psykolog online, men det handlar mest om att hon vill genomgå terapin på sitt hemspråk. Hon är nöjd dock.

Har någon av psykologerna här erfarenhet?
We are the dead

swede35
Inlägg: 4
Blev medlem: ons 19 maj 2010, 15:34

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av swede35 » ons 19 maj 2010, 20:33

Hej kära forskare !
Min fru läser psykologprogrammet (SU) och skulle kunna tänka sig att doktorera i ämnet. Har ni några tips hur man gör eller vad man kanske borde tänka på etc? Lite karriärplaneringstips alltså :-) Tack på förhand....

Clebo
Inlägg: 293
Blev medlem: ons 13 apr 2005, 13:23

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Clebo » tor 20 maj 2010, 23:15

Hej där!

Nu tror jag att det är dags för Clebo att krypa ut ur sitt skal och svara på lite frågor.

Återigen, tack för att ni andra tre (Mangan, Clajo och Fernaeus) kämpar på med svar!

Om någon känner att en fråga blir missad, så får ni gärna påminna mig (och de andra).

vils, undrar sedan länge (okt 2009!) om Bowlbys attachment theory och dess vetenskapliga status. Jag har haft en ganska ingående diskussion om detta med ett par experter, och svaret blir lite skiftat. Som jag fattar det hela är anknytningsstil mätbar efter ett visst upplägg. Teorin som sådan uppfattar inte jag som helt falsifierbar och det är lite lurigt att veta hur länge en viss anknytningsstil håller i sig och återskapas i andra situationer (exempelvis kärlekrelationer i vuxen ålder). Om jag ska vara lite elak och övertolkar "allegience bias" så kan attachment theory vara eller bli den nya psykoanalysen. Många terapeuter gillar teorin, det är svår att begripa och det är i huvudsak genom terapi som man kan bryta dålig anknytningsstil. Lite grand att man som problemfylld vuxen får sin förklaring att "dina föräldrar knöt felaktigt till dig" och bara genom terapi kan du befrias. Det senare är en elaka (förmodligen orättvisa) tolkningen med ett utifrånperspektiv. Dina specifika frågor om åtta barn per förskolepedagog kan jag inte svara på.

Arbetsbank undrar över sexmissbruk och tvångsmässig masturbation, och om de ska vara ett klassificering som missbruk. Jag vet verkligen inget om klassificering eller diagnosticering. Jag tänker mig att många beteenden med tydlig fysiologisk gratifikation (spel, sex, alkohol, shopping) kan te sig missbrukande om det sker överdrivet mycket och under okontrollerade former. Sedan kan man om man vill, överpsykologisera, och alltid hävda att EGENTLIGEN är problemet något annat, även om vi bara ser symptomen inom exempelvis sexuellt beteende. Jag antar att det ibland kan vara något annat, men också att problemet kan vara precis det som det ser ut att vara. Missbruket uppstår när andra, viktiga aspekter av livet blir lidande. Inom sexmissbruk kan jag tänka mig att tvångsmässig konsumtion av pornografi, ofta uppsökande av prostituerade eller svårigheter att kontrollera med vem, var och hur man har sex. Om du inte kan arbeta utan att ha sex, eller försöka ha sex med medarbetare så har du ett problem. Notorisk otrohet vet jag inte, kan handla om otrygg anknytningsstil. Jag tror att det beror på orsaken till beteendet - är det kombinerat med alkohol och dålig impulskontroll eller handlar det om en person som älskar sin partner men som då och då blir förälskad i andra? Samma sak gällar onani. Sker det så ofta att det påverkar övriga livet negativt?

Sinne undrar om kärlek. Psykologin förklarar nog inte kärlek på det sätt som vanligt folk gör, och presenterar absolut inte de svar som vanligt folk vill höra. Förälskelse är nog de flesta överens om att det är en tillfällig företeelse. jag skulle nog prata om biologi och beteende som förklaring. En person ger dig (din kropp) starka signaler (beröring, visuell stimulus osv) som du upplever som estetiska. Din kropp reagerar positivt och du själv är medveten lite senare. Det går förstås att skapa dessa signaler själv (förälskad i en filmstjärna, främling som du chattar med), men den förälskelsen blir kvalitativt annorlunda.

Sinnes andra fråga "Vad gör att man under liknande omständigheter blir förälskad i någon och bara trivs med någon annan?" lämnar mig något fundersam. Det vanliga är att man blir förälskad i någon, och vill spendera tid med den personen så mycket som möjligt och helst tvåsamt. Det kan vara så att den förälskade har lite svårt att kommunicera sin starka känsla och känner sig trygg hos en annan.

Att olika människor blir olika ofta förälskade har förmodligen en delförklaring i deras beteende. Om man ofta och upprepat kramas, smeker eller är intim med andra så ökar chansen att man blir förälskad. Det hjälper dock inte att man ofta upplever dessa saker med olika personer hela tiden. Min gissning är att chansen skulle minska att personen blir kär om man har s k "one night stands" med olika partners lite då och då. Vissa menar att om man beter sig som om man älskade varandra så kommer man till slut också att göra det. En del kulturer har arrangerade äktenskap och om parterna behandlar varandra med tillgivenhet (commitment), respekt, visar ömhet och lever nära varandra så är det stor chans att både förälskelse och kärlek uppstår. Ordalydelsen är "du blir förälskad med dina handlingar, och du fortsätter att älska personen med dina handlingar". Dessa handlingar måste vara direkta. Det fungerar inte med indirekta kärlekshandlingar som så många romantiska komedier matar oss med. Jag vet för lite om anti-depressiva medel för att kunna svara på frågan om deras påverkan på kärlek.

FudoMyoo, har en riktig saftig puck att svara på om medvetandets relation till minnet och om jämförelser av ny stimulus och minnet kommer före medvetandet. Ärligen vet jag inte svaret på frågan, men min gissning är att medvetandet kommer sist i ordningen. Om du smakar på en ny sorts juice, så tror jag att din kropp värderar smaken före du upplever att du vet vad du tycker om smaken. Jag har också för mig att en forskare vid namn Benjamin Libet (?) gjorde vissa studier när han manipulerade hjärnan och jämförde upplevelser. Om jag inte minns fel, så bedömde han att medvetandet är ungefär två sekunder efter kroppen. Detta är gamla studier från 60-talet tror jag, så det är mycket möjligt att andra vet mera om detta. Ett annat sätt att argumentera för att medvetandet kommer efteråt är att igenkänning sker mycket snabbt. Om du ser en person du känner igen, så vet du det nästan direkt. Om du sedan vill minnas var, när och i vilket sammanhang som du träffat personen och sätta ihop informationen, så tar det förmodligen längre tid. Detta sker i arbetsminnets central-executiva enhet (som förmodat krävs för att medvetandet ska vara med i matchen). Så, min gissning är att medvetandet är långsammare.

Xantippa undrar om nätbaserad terapi. Jag har förstått att kognitiv beteendeterapi genomförs via chat och e-post. Om jag minns rätt så är det ungefär lika effektivt för de problem om KBT passar väl för, fast lite billigare. jag minns att jag frågade en forskare som höll på med detta varför den nätbaserade inte fungerade bättre inom KBT då man får uppgifter och feedback. En del av terapin blir stödd av nätbaserad form, man kan läsa instruktionerna så många gånger man vill (minskar risken att man minns fel) och man kan läsa positiv feedback flera gånger och bli glad flera gånger. Min fråga föranledde vissa funderingar hos forskaren om vilka mekanismer som egentligen är aktiva, och om deltagare läser flera gånger är svårt att kontrollera. För att vara korrekt här. Svaret på din egentliga fråga är: Nej, jag har ingen erfarenhet, och vet inte om de andra har. Vidare, om man säger psykolog, så menar de flesta att man håller på med behandling av olika slag och att man har gått psykologprogrammet. Vi som svarar på frågor här har det gemensamt att vi har gått en forskarutbildning i psykologi, inte nödvändigvis gått psykologprogrammet (även om någon naturligtvis kan ha gjort det).

swede35 undrar över sin frus karriär efter avslutade studier på psykologprogrammet. Det känns lite olustigt att hon inte frågar själv förstås, men ok. Som uppfattar situationen så skriker institutioner för psykologi efter disputerade som gått psykologprogrammet. Således bör det inte vara några problem att påbörja en forskarutbildning (speciellt inte om hon är redo att lämna SU för en mindre högskola). Det som kan vara ett problem är avund. Som forskarstuderande är det inte så välavlönat på sina ställen, och hennes gamla kursare kommer att tjäna mycket bättre än hon så länge hon går på forskarutbildningen. Detta är en orsak till att det är så svårt att attrahera erfarna psykologer att påbörja en forskarutbildning.

Leende,
Clebo
Glöm inte att något som "är" kan aldrig härledas till "borde vara".

Användarvisningsbild
FudoMyoo
Inlägg: 8949
Blev medlem: ons 29 dec 2004, 15:24

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av FudoMyoo » fre 21 maj 2010, 10:56

Tack för ditt svar Clebo!
Ordnung muss sein.

Användarvisningsbild
smiskos
Inlägg: 3195
Blev medlem: lör 28 okt 2006, 09:25
Ort: Borås

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av smiskos » sön 20 jun 2010, 20:03

Denna fråga väcktes i en annan del av forumet.
rikard skrev:Det finns olika "lärstilar" får man lära sig om man går en kurs i pedagogik. Vissa lär sig lättare genom att läsa, andra genom att lyssna etc.
Finns det stöd i psykologisk forskning för att tala om dessa typer av lärstilar?
0 naturvetenskapsmän kan förklara detta inlägg.

Användarvisningsbild
Gambit
Inlägg: 1886
Blev medlem: mån 12 apr 2010, 20:52

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Gambit » mån 21 jun 2010, 19:41

Hej!
Min pappa är anställd av kommunen och har därför gått en kurs i "Human Dynamics", någon sorts psykologisk teknik som placerar in människor i fack som "emotionell", "fysisk" och något mer. Den ska bygga på forskning av en PhD Sara Seagal. Farsan tror nu blint på det här, medan mina psuedovetenskapsvarningsklockor började ringa. Ligger det något i HD?

Användarvisningsbild
devadatta
Forumadministratör
Inlägg: 8720
Blev medlem: tis 27 mar 2007, 21:35

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av devadatta » tis 29 jun 2010, 00:21

Jag undrar om ni kan svara på om vetenskapen i den här videon stämmer (som för övrigt är otroligt underhållande att titta på)?

I princip går det ut på att klassiska belöningar i form av pengar bara fungerar för enkla väldefinierade algoritmiska uppgifter, medan de inte fungerar för kognitivt mer krävande saker, t.ex. kreativa eller analyserande uppgifter. Där är det istället tre saker som styr motivationen: graden av självbestämmande, uppövad skicklighet (förmodligen dock kopplat till status och sociala belöningar) samt ett större syfte/mening med det man gör.

Det ställer isf vissa perspektiv på höga chefslöner, bonusar och arbetsorganisation i allmänhet.
Vetenskap - det är roligt för att det är sant!

Användarvisningsbild
Clajo
Inlägg: 1000
Blev medlem: tis 25 sep 2007, 19:20

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Clajo » mån 12 jul 2010, 22:01

devadatta skrev:Jag undrar om ni kan svara på om vetenskapen i den här videon stämmer (som för övrigt är otroligt underhållande att titta på)?
Underhallande, och formodligen korrekt, men jag har inte koll pa den litteraturen tyvarr. Men wikipedia och Linux ar ju fina exemple pa att det stammer.

Användarvisningsbild
Clajo
Inlägg: 1000
Blev medlem: tis 25 sep 2007, 19:20

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Clajo » mån 12 jul 2010, 22:03

Gambit skrev:Hej!
Min pappa är anställd av kommunen och har därför gått en kurs i "Human Dynamics", någon sorts psykologisk teknik som placerar in människor i fack som "emotionell", "fysisk" och något mer. Den ska bygga på forskning av en PhD Sara Seagal. Farsan tror nu blint på det här, medan mina psuedovetenskapsvarningsklockor började ringa. Ligger det något i HD?
Gjorde en snabb sokning, hittade ingen peer reviewad forskning pa omradet, vilket nog betyder att det ar pseudovetenskap

Användarvisningsbild
Clajo
Inlägg: 1000
Blev medlem: tis 25 sep 2007, 19:20

Re: Fråga forskare i psykologi!

Inlägg av Clajo » mån 12 jul 2010, 22:05

smiskos skrev:Denna fråga väcktes i en annan del av forumet.
rikard skrev:Det finns olika "lärstilar" får man lära sig om man går en kurs i pedagogik. Vissa lär sig lättare genom att läsa, andra genom att lyssna etc.
Finns det stöd i psykologisk forskning för att tala om dessa typer av lärstilar?
Nar jag laste pedagogik for universitetslarare var det en slaende brist pa vetenskaplig grund. jag vet inte om teorin om olika larstiler ar empiriskt vederlagd.

Skriv svar