limparn wrote:
Bla bla bal ...
Och när man hittat spån som har samma grundämnen som termit OCH har termitiska egenskaper så är det bara ignorant att bete sig som ni gör.
Bla bla bla
Ok vi diskuterar bara den här delen som är din stora övertygelse. Visst har de hittat samma grundämnen som i termit, järn, syre och alumiunium. Vore det inte väldigt underligt om vi inte hittade detta i damm från en konstruktion på 400+ meter gjort av stål och alumiunium ... omgiven av luft? Vill du ha ytterligare lite stål och aluminium kan du lägga till flygplanet och t.ex. bilar som också kan räknas in i dammet. Som sagt, det är inget bevis för att det är termit bara med avseende på vilka grundämnen som EDS visar. Vi lägger elektronmikroskopin och EDS-resultaten vid sidan och fokuserar bara på DSC och de "termitiska egenskaperna" som du så gärna åberopar.
I ”artikeln” undersöks endast röd/grå flagor dvs utvalda partiklar från ett dammprov. Vi kan bara spekulera i hur mycket blandat material där kan finnas. Alltså en rejält begränsad provmängd studeras och presenteras. Inte ens ett prov av färg eller något annat visas som referens för att kunna exkludera detta. Eller varför inte DSC kurva på ett oseparerat prov?
Det vi också vet är att partiklarna som stoppas in i DSC innehåller en liten del kolförening enligt egen utsago i texten.
Flagorna har en laminär struktur enlig bilderna och kan tolkas som en beläggning. Texten utesluter att det är färg genom att jämföra effekten av MEK med en okänd färg och effekten av röda grå flagor med antänding med en flamma (okänd typ). Tja, inte så vetenskapligt, men visst vill man tro på det så får man göra det.
Harrit et al. säger själv i texten att det är en del av provet är av organisk natur men låter bli att analysera vad det är. De använder DSC i luft för att mäta exotermer men eftersom det är i luft kan de inte se skillnad på en reaktion och förbränning av andra komponenter men påstår likväl att det är en ”thermitic reaction”.
Alltså vi vet att vi har en organisk förening (mängd okänd, men liten relativt om vi utgår från deras text) och att alla organiska föreningar kommer att förbrännas till CO2 + H20 givet att vi har tillräcklig temperatur <500 grader C. Det kommer garanterat bli en topp någonstans i DSC-spektrat när den organiska föreningen förbränns i samtliga prov oberoende om det är något mer i provet eller ej. Det säger författarna till och med själva i slutsatsen:
“As this test was done in air it is possible that some of the enhancement of energy output may have come from air oxidation of the organic component.”
Titta på figur 19 på sidan 14 i “artikeln” och DSC-kurvorna. Grön, svart och blå kurvor har endast en distinkt topp och dessutom ingen märkbar breddning av kurvan. Endast den röda har en knyck efter den distinkta toppen. Kurvorna ser olika ut och de har olika y- samt x-värden på huvudtoppen. En rätt stor spridning med andra ord. Enligt “artikeln” har de 1.5, 3, 6 och 7.5 kJ/g för de fyra olika proverna. Enligt texten är det maximala för termite 3.9 kJ/g. Harrit et al. kommenterar skillnaden med:
“Variations in peak height as well as yield estimates are not surprising, since the mass used to determine the scale of the signal, shown in the DSC traces, included the mass of the gray layer. The gray layer was found to consist mostly of iron oxide so that it probably does not contribute to the exotherm, and yet this layer varies greatly in mass from chip to chip.”
Alltså det fanns grå lager i samtliga prov men de bidrar förmodligen inte till kurvan. Det som mer påstas är att den grå delen varierar rejält från flaga till flaga. Hur mycket massan är och hur de vet att den grå delen bidrar rejält lämnas oförklarat eller ens hur de mätt detta.
Ok, vad betyder då detta med avseende på de resultat de visar? Om vi hade haft en perfekt reaktion av rent (100%) termite skulle vi få ett värde på 3.9 kJ/mol. Vi fokuserar på värdet 7.5 kJ/g som har nästan det dubbla av ren termit. Det grå i provet bidrar inte till resultatet men då återstår frågan vad är det som genererar 7.5-3.9= 3.6 kJ när det grå knappt bidrar? Rent logiskt borde det renaste provet ge det högsta värdet. Att påstå att det är super-termit och hänvisa till det är nano förklarar inte det höga värdet på 7.5 kJ/g.
Det är fysikaliskt omöjligt att generera mer energi än 3.9 kJ/g för termit eftersom det finns inte mer energi tillgängligt. Termodynamik är bra på det viset om man nu inte har för avsikt att bryta huvudsatser. Hur mycket energi som frigörs har inte med partikelstorleken att göra utan hur mycket energi som finns i den kemiska bindningen till att börja med. Att ha ett värde större än 3.9 kJ/g så vet vi att det inte är järnoxid/aluminium-redoxreaktionen vi tittar på.
Kanske är självklart för den som kan sin gymnasiekemi, men det är viktigt att poängtera.
Men vän av ordning kan kommentera. Skulle inte den extra energi kunna komma från förbränningen av kolföreningen? Visst skulle det kunna vara så. Det bör dock poängteras fyra problem med den ursäkten:
1. Harrit et al poängterar att det är just supertermiten som är förklaringen till den högre energin. Alltså inte huvudsakligen från förbränning av kolväten ergo motsägelse av vad hela artikeln summerar som slutsats. Är det så måste vi dessutom bryta fysikaliska lagar för att lyckas sy ihop resonemanget.
2. Kolföreningen måste ligga på exakt samma förbränningstemperatur som toppen för supertermit (som dessutom har en spridning enligt deras egen data) och dessutom osynligt addera på toppen (vilket är klurigt om toppen flyttar på sig i sidled, då måste kolföreningens topp och flytta sig exakt lika i sidled). Samtidigt ser vi inte detta för de med låga värden (1.5 och 3.0).
3. Om nu 2. är sann hur kan vi veta hur stort bidraget från kolföreningsförbränningen är om vi inte kan skilja det från supertermiten? Hur kan vi veta att inte hela toppen är av kolföreningsförbränningen?
4. Om nu förbränningen av kolföreningen har så fantastiskt högt energibidrag, varför används inte det istället för supertermit?
Låt säga att det skulle kunna vara Termite och vi ville analysera med DSC. Hur skulle vi göra? Det uppenbara skulle vara att utföra testen i
avsaknad av luft (eller syre mer specifikt) eftersom då skulle reaktionen ske i alla fall men kolföreningen skulle inte förbrännas alls eller i möjligen mkt begränsad utsträckning. Termite fungerar utmärkt i vakuum så det finns inga hinder att uföra denna analys.
Då måste man ställa sig följande fråga. Varför utfördes inte DSC-mätningen i inertgas eller i vakuum istället för luft?
1. De tänkte inte på att det kunde vara ett problem. Fine, de är alltså inkompetenta och så även reviewern som inte ser problemen i att göra analysen i luft.
2. De hade inte en DSC som kunde köras med inertgas eller vakuum. Rimligt, men då följer att författarna var medvetna om problemet som förklaras i punkt 3 ovan men medvetet undanhåller detta i artikeln och i så fall varför? Det förklarar dock inte reviewerns inkompetens.
3. De gjorde analysen men resultatet visade inte vad de ville att de skulle visa och undanhöll resultatet. Än en gång, varför i så fall?
Slutligen kan det vara av intresse att jämföra lite entalpier (
http://en.wikipedia.org/wiki/Energy_density):
Termite 3.9 kJ/g
Nitroglycerin 6.38 kJ/g
Trä 18 kJ/g
Polyester 26 kJ/g
Flygbränsle 42.8 kJ/g
Det summerar DSC-delen tror jag.
