
J.K Nilsson
Minsta lilla landskatt drar ner markpriserna. Men här är lite siffror jag googlat åt dig...J.K Nilsson skrev:Vilken landskatt räknar du med kommer att börja förändra köpeskillingar?
http://www.guide2.co.nz/money/news/home ... s/11/13291A land tax of 0.5 percent was estimated to cause house prices to fall 4.4 percent and rents to rise 2.2 percent. The fall in house prices was based on the median house, for which land made up 40 percent of the value. Land values were estimated to fall 11 percent.
Du ska inte lita på wikipedia... Här har du mer korrekt beskrivning av vad jag pratar om...Pär C skrev:Det är så att du använder marginalkostnad när du egentligen menar något annat. Från Wiki: Marginalkostnad är den nationalekonomiska termen för den kostnad som ytterligare en insats för med sig.
Vad du nog menar är att totalkostnaden per år är densamma i båda exemplen. Detta stämmer dock inte eftersom amortering till skillnad från skatt och räntor inte är en kostnad. Totalutbetalningarna per år är dock densamma i båda exemplen men det beror mest på att du haft det som ett ingångsantagande. I exempel I har efter 32 år inga fler utbetalning (eller kostnader) att göra men en tomt värd minst 2 milj kr. I exempel II fortsätter du betala skatt även efter år 32.
Några fördelar för den enskild tomtägaren, vare sig för den som säljer den år 1 eller den som köper år 1, finns verkligen inte i exemplen.
Den artikeln, som jag inte förstår som mycket av, handlar om en exotiskt definition av "excess burden" och tar upp statskassans marginalkostnad av skatt - hur mycket spill och negativa effekter blir det av den sista skattekronan som dras in. Det är en användning som överensstämmer med Wikis definition. Ditt påstående var dock kring fastighetsägarens marginalkostnaden.Daxia skrev:Du ska inte lita på wikipedia... Här har du mer korrekt beskrivning av vad jag pratar om...Pär C skrev:Det är så att du använder marginalkostnad när du egentligen menar något annat. Från Wiki: Marginalkostnad är den nationalekonomiska termen för den kostnad som ytterligare en insats för med sig.
Vad du nog menar är att totalkostnaden per år är densamma i båda exemplen. Detta stämmer dock inte eftersom amortering till skillnad från skatt och räntor inte är en kostnad. Totalutbetalningarna per år är dock densamma i båda exemplen men det beror mest på att du haft det som ett ingångsantagande. I exempel I har efter 32 år inga fler utbetalning (eller kostnader) att göra men en tomt värd minst 2 milj kr. I exempel II fortsätter du betala skatt även efter år 32.
Några fördelar för den enskild tomtägaren, vare sig för den som säljer den år 1 eller den som köper år 1, finns verkligen inte i exemplen.
http://www.eap-journal.com/archive/v40_i1_04-lind.pdf
Felet med de teorierna är att man bl.a. räknar en utgift två gånger. Alltså den skattekrona som konsumenten betalar i t.ex. MOMS istället för att köpa en enhet till av producenten räknas som förlorad av både konsumenten som inte kan köpa allt den önskar sig men också en gång till som förlorad inkomst för producenten. Därav den den där tvåkronan i skattekritiken.Daxia skrev:Det är bra att du ställer dessa frågor, då tvingas jag tänka till och ta reda på hur det egentligen ligger till.
Jag har fått för mig att statskassans marginalkostnad blir fastighetsägarens marginalkostnad. Om staten får spill och negativa effekter så måste ju staten beskatta folket mer, skapa ännu mera spill.
Marginalkostnaden måste bestämmas utifrån den person eller ekonomiska enhet som man för stunden talar om. Fastighetsägarens marginalkostnad får du fram genom att jämföra vad det kostar denne att äga en eller två fastigheter, eller en billigare och en dyrare fastighet men det är inte så intressant här såvida inte vi ska diskutera om skatten ska vara rak, progressiv eller regressiv.Daxia skrev:Det är bra att du ställer dessa frågor, då tvingas jag tänka till och ta reda på hur det egentligen ligger till.
Jag har fått för mig att statskassans marginalkostnad blir fastighetsägarens marginalkostnad. Om staten får spill och negativa effekter så måste ju staten beskatta folket mer, skapa ännu mera spill.
Nä, okey en landskatt påverkar inte marginalkostnaden eller ens kostnaden alls för att vill tillverka en vara till på den beskattade marken där produktionen äger rum. Ett något mindre invecklat sätt att uttrycka samma sak är att skatten utgör ”bara” en fast kostnad i verksamheten.Daxia skrev:Marginalkostnaden för att producera saker är ju hög om inkomstskatt används istället för landskatt, inkomstskatten beskattar varje extra timme fastighetsägaren arbetar för att producera mer. Med landskatt finns inga ökade marginalkostnader (från skatt) för fastighetsägaren, den kan välja att arbeta extra och producera en till vara med hjälp av sin mark utan att beskattas mer. Du kan läsa i IFS rapporten om landskattens effekter på individen. Jag länkade till rapporten tidigare i tråden.
En värdeökning över tiden som motsvarar bankräntan är ett rimligt antagande. Men det har inga konsekvenser får mitt resonemang om vi skippar det. Då blir det istället 1 milj resp 100.000 kr plus framtida skattskyldighet istället.Daxia skrev:Hur du kommer fram till att din fastighet ska ha ökat i värde vet jag inte. Den ökar ju inte i värde bara för att du amorterat 2 miljoner, priset på fastigheten bestäms av köparen när du försöker sälja den. Du glömmer dessutom att räkna in all inkomstskatt som du betalt. Det kan vara mycket större belopp än 2 miljoner om du är en bra entreprenör. Så du får räkna på det en gång till. Skatten lönar sig för entreprenörer och samhället som helhet. Finns inget tvivel om detta i litteraturen.
Säga emot.Daxia skrev:Rent generellt tycker jag att det är rätt lustigt att du av någon anledning försöker bevisa motsatsen till det som vetenskaplig litteratur skapat konsensus kring... Det är liksom du mot OECD och IFS. Vet inte vad du försöker uppnå...
Det är, vad jag förstår, en skatt på inkomster från fastigheter och då närmast raka motsatsen till en landskatt.Daxia skrev:Det är liksom svart på vitt att företagen i Hong Kong gynnas av landhyran de har. De har bästa företagsklimatet i världen... Man behöver inte ens titta i teorierna. Det finns empiri...
Det gjorde jag, därefter skrev som jag skrev.Daxia skrev:Du får nog googla "land value tax hong kong" och läsa på innan du påstår det ena eller andra om hong kongs skattesystem.
Jag har ingen anledning att ta dessa i försvar men för ordning skull så ska du väl påpeka det inte är uttömmande uppräkningen utan att listan av inkompetenta är betydligt mer omfattande än så.Daxia skrev:Och det verkar som att politikerna faktiskt är inkompetenta desto mer jag läser om vilken politik de för.
Här kan du läsa själv. Finns ingen vits med att jag upprepar mig...J.K Nilsson skrev:Varför skulle Landskatt vara bättre än inkomstskatt? J.K Nilsson
Är inte det här ett diskussionsforum? Jag har inte förstått var din kritik mot det nu gällande skattesystemet ligger. Du har sagt: "OECD, m.fl. säger..." men jag är inte intresserad att läsa artiklar när jag egentligen inte bryr mig mer än att det vid första anblick ser intressant ut. Så antingen har du något viktigt att diskutera eller så kanske bloggformen är intressant?Daxia skrev: Här kan du läsa själv. Finns ingen vits med att jag upprepar mig...
http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/f ... ritid.htmlVid en ickelinjär arbetsinkomstbeskattning blir följden, av att inte kunna beskatta produktivitet direkt, att beteenden som genererar inkomst (dvs. arbete respektive sparande) påverkas. Individer med hög produktivitet kan välja att härma personer med lägre produktivitet, dvs. arbeta mindre och generera samma observerbara inkomst som lågproduktiva, och på så sätt erhålla högre nytta genom lägre skattebelastning och mer fritid. Denna överkonsumtion av fritid innebär en snedvridning av samhällets resurser och därigenom effektivitetsförluster samtidigt som möjligheten att omfördela inkomster begränsas. För att fördelningsmålen skall uppnås och effektivitetsförlusterna i samhället minimeras ska skattesystemet utformas så att den här typen av härmningsbeteende undviks. En optimal utformning av skattesystemet kan därigenom vara att motverka härmningsbeteende genom att beskatta varor och tjänster som är komplementära med fritid, det vill säga varor som i relativt stor utsträckning konsumeras av personer med mycket fritid (allt annat lika). På detta sätt blir konsumtion av fritid mindre attraktivt i förhållande till beskattat marknadsarbete.
Jo men du kommer ju alltid att få en bubbla om du tillåter folk att ta lån som precis klarar av att betalas, i dagens bubbla i princip bara räntan. Det är ju när det blir en minskad eller avstannad tillväxt i ekonomin som de bedömda värdena kommer att prövas. Här i Norrbotten är det tydligt att mark och huspriser är relaterat till någon slags medelinkomst i de olika områdena, d.v.s. folk har belånat sig så de precis klarar av ränta och i förekommande fall amortering. Utgifterna per månad är då grovt = Fastighetsavgift + värdet på marken x ränta + amortering). I det här fallet så har vi ett incitament att betala av skulden för att senare bara betala fastighetsavgift.Daxia skrev:Jag tycker landskatt verkar bättre eftersom den
Minskar privata skuldsättningen. Det som annars betalas i boränta betalas nu till vård och skola i form av landskatt. Vi har otroligt hög privat skuldsättning på grund av något som kan visa sig vara en boprisbubbla om några år. Denna bubbla kan hindras att växa mer med en landskatt om vi höjer landskatten i takt med att markpriser stiger. Då kan vi låsa markpriser vid dagens nivåer. Och vi slipper då all förlorad produktion som en eventuell sprucken bubbla medför.
Om det var så att det finns en begränsning i att bygga på längden och bredden så skulle landskatten bli ett incitament precis som Miljöpartiets "Gröna skatteväxling" skulle vara. Men nu är det så att det inte finns någon princip som hindrar varken dig eller mig att bygga något eget där vi vill bo mer än att vi lever på gränsen av en bubbla. En landskatt skulle inte fungera som ett incitament, utgifterna per kvadratmeter mark skulle ju ditt resonemang inte förändrasDaxia skrev:Ökar bostadsbyggandet. När städer växer så ökar incitamenten att använda marken effektivt, det byggs mer på höjden. Vi har vad jag förstår 34000 "hemlösa" i Sverige som väntar på att det ska skapas incitament på marknaden till att bygga mer i städer. Landskatten skapar detta incitament.
Vem kan på ett trovärdigt sätt kunna förklara att en vårt nuvarande skattesystem "Bromsa jobb"? Sysselsättningen i samhället är ju också beroende på inflation, inflationspåverkande åtgärder, efterfrågan på varor och tjänster, utbildningskrav, m.m.Daxia skrev: Skapar jobb istället för att bromsa jobb.
Men varför säger du att det är eftersträvansvärt att öka "Fritidsuttaget" när Cornu säger att det inte är eftersträvansvärt. Vi "måste" ju ändå ha tillväxt för att kunna utvecklasDaxia skrev: Landskatt beskattar produktiviteten/förmågan. Uttaget av fritid blir mer lika för de olika samhällsklasserna.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/f ... ritid.htmlVid en ickelinjär arbetsinkomstbeskattning blir följden, av att inte kunna beskatta produktivitet direkt, att beteenden som genererar inkomst (dvs. arbete respektive sparande) påverkas. Individer med hög produktivitet kan välja att härma personer med lägre produktivitet, dvs. arbeta mindre och generera samma observerbara inkomst som lågproduktiva, och på så sätt erhålla högre nytta genom lägre skattebelastning och mer fritid. Denna överkonsumtion av fritid innebär en snedvridning av samhällets resurser och därigenom effektivitetsförluster samtidigt som möjligheten att omfördela inkomster begränsas. För att fördelningsmålen skall uppnås och effektivitetsförlusterna i samhället minimeras ska skattesystemet utformas så att den här typen av härmningsbeteende undviks. En optimal utformning av skattesystemet kan därigenom vara att motverka härmningsbeteende genom att beskatta varor och tjänster som är komplementära med fritid, det vill säga varor som i relativt stor utsträckning konsumeras av personer med mycket fritid (allt annat lika). På detta sätt blir konsumtion av fritid mindre attraktivt i förhållande till beskattat marknadsarbete.
Här erbjuder landskatt en alternativ lösning på problemet som beskrivs i citatet.
Nu är ju definitionen av regresiv eller progresiv beskattning skilt ifrån ditt användande.Daxia skrev: Med landskatt lönar det sig att studera och arbeta. Höjning av sin förmåga (som omvandlas till effektivt resursanvändande) innebär regressiv beskattning. Landskatten kan ingå i en grön skatteväxling eftersom den effektiviserar resursanvändandet.
Vi hade ju fastighetsskatt som ju tydligen var skadlig, i princip kan vi ju säga att inkomstskatt begränsar möjligheterna till utgifter vilket ger samma effekt som din höga landskatt. Tänk på att vi måste samla upp samma mängd statliga intäkter före som efter en teoretisk skatteomläggning. Om det nu inte är så att landskatten är så pass hög att vi kan tala om inlåsningseffekter. En Landskatt innebär då i princip en kraftfull begränsning i våra valmöjligheter vilket i sig gör det en smula politiskt ogörligt att genomföra.Daxia skrev: Landskatt har förtätande effekt. Tätare samhällen har lägre behov av fossila bränslen och i genomsnitt lägre andel överviktiga. http://www.walkscore.com/walkable-neighborhoods.shtml
Landskatt är ett multiverktyg för att hantera bostadskrisen, skuldkrisen, miljöproblem, hälsoproblem och den höga arbetslösheten.
Inkomstskatten har vad jag vet inte dessa effekter.