Varför har vi de skadligaste skatterna?

[J.K Nilsson]

Och smettersmitter #1. Skittunnor budar man, paket budar man men när man skall köpa något så bjuder man. Allt detta moderna använda av gamla ord !

J.K Nilsson

[Daxia]

Vilken landskatt räknar du med kommer att börja förändra köpeskillingar?

Minsta lilla landskatt drar ner markpriserna. Men här är lite siffror jag googlat åt dig...

A land tax of 0.5 percent was estimated to cause house prices to fall 4.4 percent and rents to rise 2.2 percent. The fall in house prices was based on the median house, for which land made up 40 percent of the value. Land values were estimated to fall 11 percent.

http://www.guide2.co.nz/money/news/home ... s/11/13291

Så vi kan väl konstatera att vi absolut inte får införa en initial landskatt högre än 0,5%, annars skapar vi en finansiell kris. Men vi kan däremot använda landskatten för att kontrollerat låta markpriserna sjunka så vi kan undvika en bobubbla nu i dessa skuldkristider.

Vi har inte råd eller lust att genomgå en skuldkris som triggas av bolån... Vi vill inte ha depression i decennium så som resten av Europa...

[Daxia]

Det är så att du använder marginalkostnad när du egentligen menar något annat. Från Wiki: Marginalkostnad är den nationalekonomiska termen för den kostnad som ytterligare en insats för med sig.

Vad du nog menar är att totalkostnaden per år är densamma i båda exemplen. Detta stämmer dock inte eftersom amortering till skillnad från skatt och räntor inte är en kostnad. Totalutbetalningarna per år är dock densamma i båda exemplen men det beror mest på att du haft det som ett ingångsantagande. I exempel I har efter 32 år inga fler utbetalning (eller kostnader) att göra men en tomt värd minst 2 milj kr. I exempel II fortsätter du betala skatt även efter år 32.

Några fördelar för den enskild tomtägaren, vare sig för den som säljer den år 1 eller den som köper år 1, finns verkligen inte i exemplen.

Du ska inte lita på wikipedia... Här har du mer korrekt beskrivning av vad jag pratar om...
http://www.eap-journal.com/archive/v40_i1_04-lind.pdf

[Pär C]

Det är så att du använder marginalkostnad när du egentligen menar något annat. Från Wiki: Marginalkostnad är den nationalekonomiska termen för den kostnad som ytterligare en insats för med sig.

Vad du nog menar är att totalkostnaden per år är densamma i båda exemplen. Detta stämmer dock inte eftersom amortering till skillnad från skatt och räntor inte är en kostnad. Totalutbetalningarna per år är dock densamma i båda exemplen men det beror mest på att du haft det som ett ingångsantagande. I exempel I har efter 32 år inga fler utbetalning (eller kostnader) att göra men en tomt värd minst 2 milj kr. I exempel II fortsätter du betala skatt även efter år 32.

Några fördelar för den enskild tomtägaren, vare sig för den som säljer den år 1 eller den som köper år 1, finns verkligen inte i exemplen.

Du ska inte lita på wikipedia... Här har du mer korrekt beskrivning av vad jag pratar om...
http://www.eap-journal.com/archive/v40_i1_04-lind.pdf

Den artikeln, som jag inte förstår som mycket av, handlar om en exotiskt definition av "excess burden" och tar upp statskassans marginalkostnad av skatt - hur mycket spill och negativa effekter blir det av den sista skattekronan som dras in. Det är en användning som överensstämmer med Wikis definition. Ditt påstående var dock kring fastighetsägarens marginalkostnaden.

Och avsett vilken definition så kvarstår att i ditt exempel I har fastighetsägaren efter 32 år drygt 2 milj kr i tillgång och inga framtida åtaganden medan i exempel 2 har 200,000 kr samt ett framtida åtagande att betala landsskatt, detta trots samma belopp betalats ut i båda exemplen.

[Daxia]

Det är bra att du ställer dessa frågor, då tvingas jag tänka till och ta reda på hur det egentligen ligger till.
Jag har fått för mig att statskassans marginalkostnad blir fastighetsägarens marginalkostnad. Om staten får spill och negativa effekter så måste ju staten beskatta folket mer, skapa ännu mera spill.

Marginalkostnaden för att producera saker är ju hög om inkomstskatt används istället för landskatt, inkomstskatten beskattar varje extra timme fastighetsägaren arbetar för att producera mer. Med landskatt finns inga ökade marginalkostnader (från skatt) för fastighetsägaren, den kan välja att arbeta extra och producera en till vara med hjälp av sin mark utan att beskattas mer. Du kan läsa i IFS rapporten om landskattens effekter på individen. Jag länkade till rapporten tidigare i tråden.

Hur du kommer fram till att din fastighet ska ha ökat i värde vet jag inte. Den ökar ju inte i värde bara för att du amorterat 2 miljoner, priset på fastigheten bestäms av köparen när du försöker sälja den. Du glömmer dessutom att räkna in all inkomstskatt som du betalt. Det kan vara mycket större belopp än 2 miljoner om du är en bra entreprenör. Så du får räkna på det en gång till. Skatten lönar sig för entreprenörer och samhället som helhet. Finns inget tvivel om detta i litteraturen.

Rent generellt tycker jag att det är rätt lustigt att du av någon anledning försöker bevisa motsatsen till det som vetenskaplig litteratur skapat konsensus kring... Det är liksom du mot OECD och IFS. Vet inte vad du försöker uppnå...

Det är liksom svart på vitt att företagen i Hong Kong gynnas av landhyran de har. De har bästa företagsklimatet i världen... Man behöver inte ens titta i teorierna. Det finns empiri...

[J.K Nilsson]

Det är bra att du ställer dessa frågor, då tvingas jag tänka till och ta reda på hur det egentligen ligger till.
Jag har fått för mig att statskassans marginalkostnad blir fastighetsägarens marginalkostnad. Om staten får spill och negativa effekter så måste ju staten beskatta folket mer, skapa ännu mera spill.

Felet med de teorierna är att man bl.a. räknar en utgift två gånger. Alltså den skattekrona som konsumenten betalar i t.ex. MOMS istället för att köpa en enhet till av producenten räknas som förlorad av både konsumenten som inte kan köpa allt den önskar sig men också en gång till som förlorad inkomst för producenten. Därav den den där tvåkronan i skattekritiken.

J.K Nilsson

[Pär C]

Det är bra att du ställer dessa frågor, då tvingas jag tänka till och ta reda på hur det egentligen ligger till.
Jag har fått för mig att statskassans marginalkostnad blir fastighetsägarens marginalkostnad. Om staten får spill och negativa effekter så måste ju staten beskatta folket mer, skapa ännu mera spill.

Marginalkostnaden måste bestämmas utifrån den person eller ekonomiska enhet som man för stunden talar om. Fastighetsägarens marginalkostnad får du fram genom att jämföra vad det kostar denne att äga en eller två fastigheter, eller en billigare och en dyrare fastighet men det är inte så intressant här såvida inte vi ska diskutera om skatten ska vara rak, progressiv eller regressiv.

Marginalkostnaden för att producera saker är ju hög om inkomstskatt används istället för landskatt, inkomstskatten beskattar varje extra timme fastighetsägaren arbetar för att producera mer. Med landskatt finns inga ökade marginalkostnader (från skatt) för fastighetsägaren, den kan välja att arbeta extra och producera en till vara med hjälp av sin mark utan att beskattas mer. Du kan läsa i IFS rapporten om landskattens effekter på individen. Jag länkade till rapporten tidigare i tråden.

Nä, okey en landskatt påverkar inte marginalkostnaden eller ens kostnaden alls för att vill tillverka en vara till på den beskattade marken där produktionen äger rum. Ett något mindre invecklat sätt att uttrycka samma sak är att skatten utgör ”bara” en fast kostnad i verksamheten.

Hur du kommer fram till att din fastighet ska ha ökat i värde vet jag inte. Den ökar ju inte i värde bara för att du amorterat 2 miljoner, priset på fastigheten bestäms av köparen när du försöker sälja den. Du glömmer dessutom att räkna in all inkomstskatt som du betalt. Det kan vara mycket större belopp än 2 miljoner om du är en bra entreprenör. Så du får räkna på det en gång till. Skatten lönar sig för entreprenörer och samhället som helhet. Finns inget tvivel om detta i litteraturen.

En värdeökning över tiden som motsvarar bankräntan är ett rimligt antagande. Men det har inga konsekvenser får mitt resonemang om vi skippar det. Då blir det istället 1 milj resp 100.000 kr plus framtida skattskyldighet istället.

Du satte upp exemplet för att belysa de olika situationerna, och du, anser jag, beskrev inte utfallen rätt, enbart detta var min synpunkt. Om detta utfall kan tas igen i karusellerna är liten en annan fråga.

Rent generellt tycker jag att det är rätt lustigt att du av någon anledning försöker bevisa motsatsen till det som vetenskaplig litteratur skapat konsensus kring... Det är liksom du mot OECD och IFS. Vet inte vad du försöker uppnå...

Säga emot.

Nä, mer allvarligt som jag skrev inledningsvis så gillar nationalekonomer överlag skatt på fast egendom och moms framför inkomstskatter. De har flera tekniska fördelar och rör inte till incitamentsstrukturer runt arbete och produktion lika mycket. Du bör nog dock inte uppfatta OECD eller IFS som att de förespråkar en radikal omläggning utan om att röra runt bland etablerade lösningar. Talar vi radikal omläggning som är jag rätt övertygade om att de skulle tala sig varm för att höja momsen och sänka inkomstskatten. Landskatt synes dessutom i hög grad vara driven av rättviseresonemng (i alla fall i filmer du länkade till) och om det är rättvist eller inte är inte vetenskapligt avgörbart.

Det OECD inte tar upp men som jag tog upp i mitt första inlägg är att höga fastighetsskatter – det spelar ingen roll om vi istället talar om landskatt – upplevs som orättvisa och orimliga. Sverige är ett exempel på där så skett. Storbritannien är ett annat exempel där en fastighetsskatt haft svårt att få fäste. Anledning till att det blir så är att fastighetsskatt utgår från ett antagande att den som äger en fastighet också har pengar att betala skatten. I det flesta fall är det antagandet också riktigt men med ökande skattesats uppstår fler och fler fall där det inte stämmer. Fler och fler ”drivs från hus och hem” av skatten. Du har alls inte samma svaga koppling mellan skattekostnad och skattebetalningsförmåga vid moms och andra konsumtionsskatter och än mindre vid inkomstskatter.

Det är alltså inom ett ganska snävt spektrum av skattesatser som en fastighetskatt i praktiken kan operera.

Det är liksom svart på vitt att företagen i Hong Kong gynnas av landhyran de har. De har bästa företagsklimatet i världen... Man behöver inte ens titta i teorierna. Det finns empiri...

Det är, vad jag förstår, en skatt på inkomster från fastigheter och då närmast raka motsatsen till en landskatt.

[Daxia]

En intressant egenskap hos landskatten är att den är regressiv i förhållande till förmågan hos individen. Dvs det som optimal skatteteori beskriver som det optimala.
Landskatten är samtidigt progressiv för spekulation och ineffektivt användande av mark.

Så att prata om regressiva och progressiva förhållanden i förhållande till förmögenhet är ganska meningslöst för landskatt. Landskatten jobbar längs en annan skala. Landskatten struntar i om ägaren är rik eller fattig. De beskattar förmågan regressivt. Gynnar en bra entreprenör oavsett om den är liten eller stor. Det är det ultimata sättet att gynna nyföretagare som har stor förmåga men lite kapital.

I det stora hela så leder landskatten till mer tillväxt och sänker därmed skattetrycket. Så vi får lägre skatt för alla i samhället när vi inte längre bestraffar arbete.

Filmerna länkade jag till för att du verkade behöva en introduktion på lägsta nivå, det var för att hjälpa dig förstå grunden. Dvs vad jordränta/monopolränta var för något. Du hade vad jag vill minnas ingen koll på någonting i början. Så det känns som att jag ändå folkbildat lite... vilket är bra.

OECD säger att vi ska växla till bättre skatter. De låter bli att kvantifiera vad som är radikalt och inte, de berättar däremot att vi ska försöka samla upp så mycket jordränta som möjligt för att kunna sänka skadliga skatter så mycket som möjligt. Om det ska tolkas radikalt eller inte låter jag andra tolka. Jag tycker bara att det är en rekommendation för att få lägre skattetryck.

Du får nog googla "land value tax hong kong" och läsa på innan du påstår det ena eller andra om hong kongs skattesystem. De använder en mer kommunistisk version av landskatt som är identisk, men de använder en annan retorik för att beskriva vad de gör. Det är samma landhyra som faller på den som vill använda marken oavsett ordval.

Landskatt är en libertariansk variant av den kommunistiska landhyran. Men det fungerar på samma sätt fastän de använder olika vokabulär för att beskriva flödet av pengar. Du kan läsa om Geolibertarianism http://en.wikipedia.org/wiki/Geolibertarianism

Och det verkar som att politikerna faktiskt är inkompetenta desto mer jag läser om vilken politik de för. De driver det mest tillväxthämmande skatterna och försöker hålla en fasad om att de vill skapa tillväxt. Och det värsta är att det inte finns något politiskt parti som vill införa bättre skatter. Så vi kan egentligen inte rösta fram bättre skattesystem ens om vi ville.

[Pär C]

Du får nog googla "land value tax hong kong" och läsa på innan du påstår det ena eller andra om hong kongs skattesystem.

Det gjorde jag, därefter skrev som jag skrev.

Och det verkar som att politikerna faktiskt är inkompetenta desto mer jag läser om vilken politik de för.

Jag har ingen anledning att ta dessa i försvar men för ordning skull så ska du väl påpeka det inte är uttömmande uppräkningen utan att listan av inkompetenta är betydligt mer omfattande än så.

[J.K Nilsson]

Varför skulle Landskatt vara bättre än inkomstskatt?

J.K Nilsson

[Daxia]

Varför skulle Landskatt vara bättre än inkomstskatt? J.K Nilsson

Här kan du läsa själv. Finns ingen vits med att jag upprepar mig...

Den här är lättläst:
http://www.stwr.org/land-energy-water/l ... ation.html

Väldigt ytlig, men förklarar grunden:
http://www.guardian.co.uk/business/econ ... -value-tax

Sida 13 och 17 beskriver det kort.
http://www.oecd.org/dataoecd/19/53/49826482.pdf

Moraliska, ekonomiska och pragmatiska argument:
http://www.landvaluetax.org/land-value- ... f-lvt.html

En kompakt beskrivning finns även i slutsatserna i detta dokument:
http://www.urbantoolsconsult.org/upload ... r12-20.pdf

[J.K Nilsson]

Här kan du läsa själv. Finns ingen vits med att jag upprepar mig...

Är inte det här ett diskussionsforum? Jag har inte förstått var din kritik mot det nu gällande skattesystemet ligger. Du har sagt: "OECD, m.fl. säger..." men jag är inte intresserad att läsa artiklar när jag egentligen inte bryr mig mer än att det vid första anblick ser intressant ut. Så antingen har du något viktigt att diskutera eller så kanske bloggformen är intressant?

J.K Nilsson

[Daxia]

Jag tycker landskatt verkar bättre eftersom den

Minskar privata skuldsättningen. Det som annars betalas i boränta betalas nu till vård och skola i form av landskatt. Vi har otroligt hög privat skuldsättning på grund av något som kan visa sig vara en boprisbubbla om några år. Denna bubbla kan hindras att växa mer med en landskatt om vi höjer landskatten i takt med att markpriser stiger. Då kan vi låsa markpriser vid dagens nivåer. Och vi slipper då all förlorad produktion som en eventuell sprucken bubbla medför.

Ökar bostadsbyggandet. När städer växer så ökar incitamenten att använda marken effektivt, det byggs mer på höjden. Vi har vad jag förstår 34000 "hemlösa" i Sverige som väntar på att det ska skapas incitament på marknaden till att bygga mer i städer. Landskatten skapar detta incitament.

Skapar jobb istället för att bromsa jobb. Landskatt beskattar produktiviteten/förmågan. Uttaget av fritid blir mer lika för de olika samhällsklasserna.

Vid en ickelinjär arbetsinkomstbeskattning blir följden, av att inte kunna beskatta produktivitet direkt, att beteenden som genererar inkomst (dvs. arbete respektive sparande) påverkas. Individer med hög produktivitet kan välja att härma personer med lägre produktivitet, dvs. arbeta mindre och generera samma observerbara inkomst som lågproduktiva, och på så sätt erhålla högre nytta genom lägre skattebelastning och mer fritid. Denna överkonsumtion av fritid innebär en snedvridning av samhällets resurser och därigenom effektivitetsförluster samtidigt som möjligheten att omfördela inkomster begränsas. För att fördelningsmålen skall uppnås och effektivitetsförlusterna i samhället minimeras ska skattesystemet utformas så att den här typen av härmningsbeteende undviks. En optimal utformning av skattesystemet kan därigenom vara att motverka härmningsbeteende genom att beskatta varor och tjänster som är komplementära med fritid, det vill säga varor som i relativt stor utsträckning konsumeras av personer med mycket fritid (allt annat lika). På detta sätt blir konsumtion av fritid mindre attraktivt i förhållande till beskattat marknadsarbete.

http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/f ... ritid.html

Här erbjuder landskatt en alternativ lösning på problemet som beskrivs i citatet.

Med landskatt lönar det sig att studera och arbeta. Höjning av sin förmåga (som omvandlas till effektivt resursanvändande) innebär regressiv beskattning. Landskatten kan ingå i en grön skatteväxling eftersom den effektiviserar resursanvändandet.

Landskatt har förtätande effekt. Tätare samhällen har lägre behov av fossila bränslen och i genomsnitt lägre andel överviktiga. http://www.walkscore.com/walkable-neighborhoods.shtml

Landskatt är ett multiverktyg för att hantera bostadskrisen, skuldkrisen, miljöproblem, hälsoproblem och den höga arbetslösheten.

Inkomstskatten har vad jag vet inte dessa effekter.

[Daxia]

Landskatten ska kanske kallas fastighetsavgift eftersom det är en avgift för den statliga och kommunala service/infrastruktur som erbjuds i området. Service/infrastruktur som höjer värdet på fastigheten.

Så genom att låta fastighetsavgiften baseras på fastighetsvärdet (där förbättringar, exempelvis byggnader, räknats bort) så är skattesystemet så transparent och lättförståeligt som möjligt. Kanske är lättast att beskriva det på detta sätt för de som inte läst något om 'land value tax'.

Alla sorters förbättringar, byggnader, staket, skogsvård, bearbetad jord måste räknas bort. Vi ska absolut inte beskatta det som fastighetsägaren byggt/skapat. Det är värdet på omgivningens arbete som ska beskattas, värdet av placeringen.

Såhär låter det i UK.
http://www.youtube.com/watch?v=lIo9ZHzDbf8

[J.K Nilsson]

Jag tycker landskatt verkar bättre eftersom den

Minskar privata skuldsättningen. Det som annars betalas i boränta betalas nu till vård och skola i form av landskatt. Vi har otroligt hög privat skuldsättning på grund av något som kan visa sig vara en boprisbubbla om några år. Denna bubbla kan hindras att växa mer med en landskatt om vi höjer landskatten i takt med att markpriser stiger. Då kan vi låsa markpriser vid dagens nivåer. Och vi slipper då all förlorad produktion som en eventuell sprucken bubbla medför.

Jo men du kommer ju alltid att få en bubbla om du tillåter folk att ta lån som precis klarar av att betalas, i dagens bubbla i princip bara räntan. Det är ju när det blir en minskad eller avstannad tillväxt i ekonomin som de bedömda värdena kommer att prövas. Här i Norrbotten är det tydligt att mark och huspriser är relaterat till någon slags medelinkomst i de olika områdena, d.v.s. folk har belånat sig så de precis klarar av ränta och i förekommande fall amortering. Utgifterna per månad är då grovt = Fastighetsavgift + värdet på marken x ränta + amortering). I det här fallet så har vi ett incitament att betala av skulden för att senare bara betala fastighetsavgift.

Att införa en landskatt skulle inte ändra på bubblemekanismen då utgifterna i det fallet = fastighets/landskatt x värdet på fastigheten/marken + värdet på fastigheten/marken x ränta + amortering. Men i det här fallet saknas incitament att amortera på lånet då vi skulle byta räntan som vi kan göra oss av med mot en avgift som vi aldrig kan påverka efter köpet.

Vi ser att i bägge fallen är bubblan beroende på att köparna kan låna hela eller nästan hela värdet utan krav på större amortering. Problemet i det andra fallet är att, som jag påpekade tidigare att om vi skall styra inflation genom konsumtion/sparande så kommer vi att tvingas tala om ränteändringar på upp till tiotals procentenheter om vi skall kunna påverka sparande/slösande. I båda fallen kommer vi då att kunna bygga upp en bubbla genom att vi vid förändring i ekonomin prövar fastigheternas värde.

För att vi skall kunna undvika bubblor måste vi båda fallen begränsa möjligheterna att låna pengar på de objekt som riskerar att bli bubblor.

Ökar bostadsbyggandet. När städer växer så ökar incitamenten att använda marken effektivt, det byggs mer på höjden. Vi har vad jag förstår 34000 "hemlösa" i Sverige som väntar på att det ska skapas incitament på marknaden till att bygga mer i städer. Landskatten skapar detta incitament.

Om det var så att det finns en begränsning i att bygga på längden och bredden så skulle landskatten bli ett incitament precis som Miljöpartiets "Gröna skatteväxling" skulle vara. Men nu är det så att det inte finns någon princip som hindrar varken dig eller mig att bygga något eget där vi vill bo mer än att vi lever på gränsen av en bubbla. En landskatt skulle inte fungera som ett incitament, utgifterna per kvadratmeter mark skulle ju ditt resonemang inte förändras

Skapar jobb istället för att bromsa jobb.

Vem kan på ett trovärdigt sätt kunna förklara att en vårt nuvarande skattesystem "Bromsa jobb"? Sysselsättningen i samhället är ju också beroende på inflation, inflationspåverkande åtgärder, efterfrågan på varor och tjänster, utbildningskrav, m.m.

Landskatt beskattar produktiviteten/förmågan. Uttaget av fritid blir mer lika för de olika samhällsklasserna.

Vid en ickelinjär arbetsinkomstbeskattning blir följden, av att inte kunna beskatta produktivitet direkt, att beteenden som genererar inkomst (dvs. arbete respektive sparande) påverkas. Individer med hög produktivitet kan välja att härma personer med lägre produktivitet, dvs. arbeta mindre och generera samma observerbara inkomst som lågproduktiva, och på så sätt erhålla högre nytta genom lägre skattebelastning och mer fritid. Denna överkonsumtion av fritid innebär en snedvridning av samhällets resurser och därigenom effektivitetsförluster samtidigt som möjligheten att omfördela inkomster begränsas. För att fördelningsmålen skall uppnås och effektivitetsförlusterna i samhället minimeras ska skattesystemet utformas så att den här typen av härmningsbeteende undviks. En optimal utformning av skattesystemet kan därigenom vara att motverka härmningsbeteende genom att beskatta varor och tjänster som är komplementära med fritid, det vill säga varor som i relativt stor utsträckning konsumeras av personer med mycket fritid (allt annat lika). På detta sätt blir konsumtion av fritid mindre attraktivt i förhållande till beskattat marknadsarbete.

http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/f ... ritid.html

Här erbjuder landskatt en alternativ lösning på problemet som beskrivs i citatet.

Men varför säger du att det är eftersträvansvärt att öka "Fritidsuttaget" när Cornu säger att det inte är eftersträvansvärt. Vi "måste" ju ändå ha tillväxt för att kunna utvecklas

Med landskatt lönar det sig att studera och arbeta. Höjning av sin förmåga (som omvandlas till effektivt resursanvändande) innebär regressiv beskattning. Landskatten kan ingå i en grön skatteväxling eftersom den effektiviserar resursanvändandet.

Nu är ju definitionen av regresiv eller progresiv beskattning skilt ifrån ditt användande.

Landskatt har förtätande effekt. Tätare samhällen har lägre behov av fossila bränslen och i genomsnitt lägre andel överviktiga. http://www.walkscore.com/walkable-neighborhoods.shtml

Landskatt är ett multiverktyg för att hantera bostadskrisen, skuldkrisen, miljöproblem, hälsoproblem och den höga arbetslösheten.

Inkomstskatten har vad jag vet inte dessa effekter.

Vi hade ju fastighetsskatt som ju tydligen var skadlig, i princip kan vi ju säga att inkomstskatt begränsar möjligheterna till utgifter vilket ger samma effekt som din höga landskatt. Tänk på att vi måste samla upp samma mängd statliga intäkter före som efter en teoretisk skatteomläggning. Om det nu inte är så att landskatten är så pass hög att vi kan tala om inlåsningseffekter. En Landskatt innebär då i princip en kraftfull begränsning i våra valmöjligheter vilket i sig gör det en smula politiskt ogörligt att genomföra.

Vilka problem ser du i samhället som enbart har "landskatt" som lösning?

J.K Nilsson