djembelelle skrev:6 Visdom tala vi dock bland dem som äro fullmogna, men en visdom som icke tillhör denna tidsålder eller denna tidsålders mäktige, vilkas makt bliver till intet. 7 Nej, vi tala Guds hemliga visdom, den fördolda, om vilken Gud, redan före tidsåldrarnas begynnelse, har bestämt att den skall bliva oss till härlighet, 8 och som ingen av denna tidsålders mäktige har känt; ty om de hade känt den, så hade de icke korsfäst härlighetens Herre.
Det är här Carrier talar om det ologiska i om "denna tidsålders mäktige" vore jordiska dito. Han menar att det syftar på diverse andar av ont slag som inte hade dödat Jesus om de vetat att de därmed skulle förlora sin makt över jordlingarna. Om de jordiske hade vetat att allt skulle bli bättre med Kristi död hade de fått en bra orsak att döda honom däremot.
Här ser jag också en parallell till det orimliga i Judas öde. Han hade en nyckelroll i Guds förutbestämda skådespel och borde vara hjälte.
Detta är ett intressant textställe där det tydligt går att visa hur man kan tolka Paulus på olika sätt. Om man bara tvingas hålla sig till översättningar och inte har tillgång till grundtexten, upptäcker man inte hur gnostisk Paulus kan vara. Här finns ord som har dubbla betydelser och detta döljs i översättningarna.
Ta meningen i 1 Kor 2:8: ”som ingen av denna tidsålders mäktige har känt; ty om de hade känt den, så hade de icke korsfäst härlighetens Herre”, eller som Bibel 2000 översätter: ”Den kände ingen av denna världens makter till — om de hade känt till den skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre.”
Med båda dessa översättningar fås en kristen tolkning och det förefaller som om Pilatus korsfäst Jesus. En annan mer ordagrann översättning skulle kunna lyda:
Den [visdomen = Sofia] kände ingen av denna eons arkonter till – om de hade känt till [den], skulle de inte ha hängt upp härlighetens herre på en påle.
Grekiskans Sofia betyder visdom men var också namnet på gnostikernas modergudinna. Arkonter betyder visserligen härskare, men var också gnostikernas beteckning på de icke-gudomliga andeväsen som är världens verkliga härskare. När det grekiska ordet aion (eon) används i samtida litteratur avses sällan en världslig historisk tid, och i Nag Hammadi-litteraturen används ordet uteslutande i ett andligt, himmelskt eller gnostiskt sammanhang. Också när det grekiska archontes (arkonter, härskare) förekommer i liknande sammanhang i exempelvis Efesierbrevet (2:1–2, 3:8–11, 6:11–12), Kolosserbrevet (2:14–15) och Ignatios’ brev till Efesierna (19), åsyftar det i alla fall utomvärldsliga makter som håller denna värld i sitt grepp.
Det är alltså en tolkning att Pilatus skulle avses i detta stycke och det baserar sig på en anakronistisk inläsning av senare evangelieuppfattningar in i Paulus' brev.